Belgien del 11 (sista delen): Sport

Fotboll

Svenske Pär Zetterberg har spelat i Belgiens mest framgångsrika klubb Anderlecht.

Friidrott

Ursprungligen sju-/ och femkamperskan (inomhus körs femkamp), senare höjdhopperskan Tia Hellebaut från Antwerpen (EM-guld i Göteborg 2006 på belgiskt rekord och mästerskapsrekord 2,03 samt EM-guld inomhus 2007 på det nya belgiska rekordet 2,05. OS-guld 2008 i Peking, Kina på 2,05.

Kortdistanslöperskan Kim Gevaert från Leuven har ett OS-silver i stafett från Peking.

Tennis

Justine Henin (Hardenne hette hon bara i 5 år) från Liège och Kim Clijsters född i Bilzen, men uppväxt i Opitter i provinsen Limburg. Båda var världettor på 2000-talet.

Cykel

Baron Edouard Louis Joseph ”Eddy” Merckx, född 17 juni 1945 i Meensel-Kiezegem, strax nordost om Leuven, dominerade sporten under början av 1970-talet med många segrar i de stora tävlingarna.

Freddy Maertens (född 13 februari 1952 i Nieuwpoort) blev landsvägsvärldsmästare två gånger. Hans karriär sammanföll med de bästa åren för Merckx och anhängare och reportrar var splittrade angående vem som var bäst.

Jacques Rogge

Greve Jacques Rogge, född 2 maj 1942 i Gent, är läkare (ortopedkirurg) och var ordförande (president) i Internationella olympiska kommittén (IOK) 2001–2013.

Han har själv tävlat i segling (finnjolle) vid tre olympiska spel; 1968 i Mexiko city, 1972 i München i Tyskland och 1976 i Montréal i Kanada. Han spelade även i det belgiska landslaget i rugby.

Rogge anses ha bidragit till att återupprätta IOK:s rykte efter tidigare trubbel.

Bowling och biljard

Bowlingklot och 80% av världens biljardbollar kommer från Belgien. Landet har också ett antal världsspelare i biljard, eller snooker som det kallas i tävlingssammanhang, både flamländare och valloner.

 

TEXT: Stina Palm
KÄLLA: www.ottsworld.com, www.cntraveler.com, focusonbelgium.be, visitflanders.com, novasol.se

Belgien del 10: Kända belgare och seriefigurer

Big bang och saxofonens fäder

Georges Lemaître (Lemaître=Mästare), född 17 juli 1894 i Charleroi, död 20 juni 1966 i Leuven. Han är mest känd för att ha lagt grunderna till Big Bang-teorin 1927 genom att göra en tidigare teori till vetenskap.

Antoine-Joseph ”Adolphe” Sax, född 6 november 1814 i Dinant sydost om Charleroi, död 7 februari 1894 i Paris. Han uppfann saxofonen på tidigt 1840-tal och fick den patenterad 1846.

Seriefigurer

Tintin (vars namn betyder ungefär ”ingenting alls” på franska) – flamländskt namn Kuifje – skapades av Georges Prosper Remi, alias Hergé. Han föddes den 22 maj 1907 i brysselförorten Etterbeek nära Anderlecht och dog 3 mars 1983 i Bryssel.

Bland förslagen jag hittat på saker att göra i Belgien på vintern (förutom att besöka städerna och äta och dricka det jag redan presenterat), var det här det som föll mig i smaken: Tintin/Hergémuséet på Ottignies-Louvain-la-Neuve mellan Bryssel, Leuven, Charleroi och Namur. Du tar dig dit från Bryssel på en timme med tåg.

Men även Bryssel är en jättebra plats för Tintinfans, det var här han först syntes, i tidningen Le Petit Vingtième. Håll utkik runtom i Bryssel efter storskaliga väggmålningar! Jag vet att jag såg någon Tintinfigur någonstans, men jag minns tyvärr inte mer än så.

Smurfarna (franska Les Schtroumpfs, flamländska De Smurfen) skapades i slutet av 1950-talet av Pierre ”Peyo” Culliford, född den 25 juni 1928 i Bryssel, död där den 24 december 1992.

Lucky Luke skapades 1946 av Maurice ”Morris” de Bevere. Han föddes den 1 december 1923 i Kortrijk, Västflandern och dog den 16 juli 2001 i Bryssel, bara tre dagar innan jag var där.

 

Belgien del 9: Mat, dryck och sötsaker

 

Olika varianter av belgiska våfflor

Det finns 12 olika slags wafels i olika regioner, här är de enda två varianterna jag hittar information om:

Brysselvåfflor är gjorda av en tunn smet med jäst som gör dem lättare och de är mer rektangulära med djupare hål och släta kanter.

Vi köpte med oss deg hem och gräddade i vanligt våffeljärn. Jag har även försökt göra wafels själv och visste då inte att det finns en variant som är som våra, så jag tyckte att det blev fel när jag i själva verket gjorde brysselvåfflor.

Liègevåfflor är gjorda av en söt bröddeg; tjock och klibbig och innehållande bitar av socker, som karamelliseras och bildar en krispig guldbeläggning. Degen läggs i våffeljärnet och våfflan får ojämna kanter och blir bastantare, sötare, och segare. Det här är den variant jag har ätit flera gånger och jag älskar den.

På franska heter våffla gaufre.

Äkta belgiska våfflor serveras bara som de är, ofta ur snabbmatsvagnar, det är också så jag ätit dem, i en servett direkt i handen. Sockret gör att de smakar mycket.

Serverade med tillbehör (choklad, grädde, jordgubbar, banan etc.), ofta så mycket att man vare sig ser våfflan eller känner smakerna i den, är en turistgrej.

Våffeljärn för Liègevåfflor går att köpa i Sverige också.

Våfflor tros komma från Belgien.

Speculoos

Inte mat, utan kaka. Belgiens inofficiella nationalkaka. De här släta, smaksatta mördegskakorna är så älskade att du till och med kan få speculoos-smaksatt pålägg, men även glass eller gelato (italiensk glass, utan grädde). Ursprungligen bakades de för att fira St. Nicholas dag (6 december), nu finner du dem året runt. Jag älskade de här.

Choklad

Chokladtillverkningen i Belgien började under 1600-talet i Gent och idag tillverkar över 320 choklaterior i landet årligen över 725 000 ton choklad – mörk, mjölk och vit (som bland annat består av kakaosmör). Flygplatsen Bryssel-Zaventem är världens största försäljare med 220 ton per år.

Palm

Sen måste jag ju nämna att vi upptäckte att det finns ett ölmärke som heter Palm (lika som jag heter i efternamn alltså). Pappa köpte kepsar och jag är väldigt sugen på att gå loss i deras webshop.

 

Belgien del 7: Eurovision Song Contest

Eurovision Song Contest

Belgien har vunnit en gång, med Sandra Kim från Montegnée, precis nordväst om Liége och landet deltar i princip alltid.

De brukar variera mellan att skicka en vallon som sjunger på franska eller en flamländare.

Oftast presenteras poängen från Bryssel av en vallon på franska, men det har hänt att det varit en flamländare på engelska.

TEXT: Stina Palm

Tillägg till Kristina från Duvemålaartikel i Öbackabrus

Sannolikt har Moberg lånat mycket av Kristinas personlighet från sin mormor Johanna. Dock emigrerade hon aldrig till Amerika, det har han troligen hämtat från sin syster Signe, som även hon fick svår hemlängtan. Johanna hade sju barn varav sex utvandrade till Amerika. Den enda som stannade kvar i Småland var Ida, Vilhelm Mobergs mamma. Johanna längtade efter sina barn i Amerika, men hon fick ta hjälp av sina grannar för att brevväxla med dem. Johanna sa ”Att följa sina barn till stationen när de far till Amerika är som att följa dem till graven”. Vid hennes stuga i Duvemåla stod det gamla astrakanträdet vars äppelkärnor senare planterades och gav frukt vid det nya hemmet i Amerika. Under 1930-talet – 100 år efter hennes födelse – revs stugan.

Handling i musikalen

Prolog

Nils har i 25 år slitit med sitt spett för att röja undan stenar från åkrarna på Korpamoen, hans gård i Ljuder socken i Småland. En dag slinter dock jorden under honom och han får en stor sten över sig, som knäcker både ben och höft. Som krympling kan han inte längre arbeta och måste sälja gården.

Knappt myndige sonen Karl Oskar övertygar föräldrarna att han själv är mogen att ha sitt eget på Korpamoen och köper så gården för 1700 riksdaler. Men… ska man vara bonde, så behöver man en kvinna också.

Akt I

Kristina sitter på sin repgunga i hagen i Duvemåla, Småland. Året är 1844 och som alla dagar väntar hon på sin älskade Karl Oskar. Hon sjunger om hans väg från sitt föräldrahem Korpamoen till Duvemåla, genom ängar och hagar, över grind och stätta. Som alltid kommer Karl Oskar till henne, men denna dag är speciell. Karl Oskar kommer med ett glädjebesked; han får ta över sina föräldrars gård. Efter tre års väntan kan Karl Oskar nu äntligen fria till sin käresta och bröllop firas i Duvemåla. Liksom Oskar I är Kung över Sverige så regerar nu Karl Oskar över Stenriket där han, liksom sin far måste slita varje dag med att röja undan sten från åkrarna.

Kristina oroar sig över att de inte ska kunna föda de barn de sätter till världen och frågar sin make om de inte borde avstå från att ha samröre med varandra. Men Karl Oskar säger att det vore ett svek mot deras kärlek att för all framtid hålla sig ifrån varandra och Kristina instämmer.

Karl Oskar har en yngre bror, drömmaren Robert. I soluppgången en majmorgon lämnar denne föräldrahemmet för att tillträda sin första drängtjänst hos bonden Aron, på gården Nybacken. Men Robert trivs inte med tillvaron, han står inte ut med tanken på att slava under en husbonde. I hemlighet drömmer han om att ge sig iväg från Ljuder, iväg långt bort. Han stannar till vid en bäck och ser det flödande vattnet, som ständigt rinner fram på sin väg mot havet.

I två år går det väl för Karl Oskar och Kristina. Men på det tredje året dränks all gröda i regn och det fjärde året förbränner torkan allt. Det är svåra tider och barnen bli allt fler. Det känns som om hemlandets mark är förbannad. I ett gräl med Kristina klandrar Karl Oskar Gud och säger att om han nu tagit så mycket av deras vete, kan Han ju lika gärna ta resten. Samma natt bryter åskan ut och deras ängahus med allt samlat vete brinner ner.

Hos Aron på Nybacken sliter Robert hårt tillsammans med sin drängkamrat Arvid. I hemlighet drömmer de båda om att rymma iväg från gården och fly landet med skeppen från Karlshamn; Robert vill komma till ett land där husbönder saknas och Arvid vill fly bort från sin husmor som ständigt beskyller honom för att ha beblandat sig med kreatur. Båda drömmer om ett land där man kan äta sig mätt varje dag, ett land där alla är jämställda. Kristina är tacksam över det liv hon har tillsammans med Karl Oskar och barnen; de är hennes allt. En dag kommer Robert tillbaka till Korpamoen. Han har blivit illa slagen av sin husbonde och rymt från Nybacken.

Han ber Karl Oskar om att få ut sin arvslott ur gården, han vill bege sig till Nordamerika. Karl Oskar överraskar med att berätta att han har gått i samma tankar, men Kristina säger nej. Kristinas morbror, Danjel i Kärragärde, får en natt en uppenbarelse. Han möter ingen annan än Frälsaren själv, Jesus Kristus, tillsammans med Danjels döda morbror Åke. Den senare förklarar för Danjel att han måste slutföra det arbete Åke blev fängslad för: predika Guds sanna ord på jorden. Danjel lyder, och blir på sätt och vis en ny man.

Han kallar utstötta människor i Ljuder till sig, däribland den före detta sockenhoran Ulrika i Västergöhl, som tillsammans med sin dotter Elin numera ingår i hans familj. Även Arvid, som även han flytt från Nybacken, har nu fått en fristad hos Danjel. Flertalet gånger blir Danjel förbjuden av prosten i församlingen, Brusander, att fortsätta predika Guds ord och dela ut nattvard.

En natt, när Danjel håller bönemöte i sitt hus, kommer prosten, länsman och kyrkvärden på oannonserat besök och ertappar så de därvarande på bar gärning, varefter de blir stämda till tinget. Ulrika reagerar: Varför är kyrkvärden, som förr om åren brukade komma till henne med riksdalern i handen, inte förbjuden nattvarden i kyrkan? Ända sedan Ulrika såldes på auktion som fyraåring har hon varit utsatt och förnedrad. Men nu har hon fått nog. Hon förklarar för sin dotter Elin att aldrig ska någon få se ner på henne på samma sätt som de gjort med hennes mor. Tillsammans med Danjels familj bestämmer sig Ulrika och Elin för att fly landet.

Karl Oskar fantiserar om Nordamerika, ett land där vetet står högt på åkrarna. Men Kristina och föräldrarna försöker övertyga honom om att det säkert blir bättre tider snart, och att om de reser så kommer de aldrig kunna fara tillbaka. Det är en kall vinter med ont om mat och alla går hungriga. Kristina har fått ett barn till och samlat lite korngryn, smör och socker för att göra ”kristningsgröt” till dopfirandet. När äldsta dottern Anna ser gröten, kan hon inte låta bli att äta den. Men utsvulten som hon är klarar hon inte av det, gröten sväller i magen och Anna dör.

Kristina förnimmer ett oändligt mörker – hon måste bort. Om Gud på fasta land vill lägga deras små i graven, då är de säkert lika trygga på det vilda havet. Trots Prosten Brusanders ihärdiga försök att övertyga dem att stanna, så samlas ett sällskap på 16 personer för att ta sig till Karlshamn, där Amerikaskeppen reser ifrån. I sällskapet ingår Karl Oskar och Kristina med barn, Robert, Danjel och Inga-Lena med barn, Ulrika med dotter samt Roberts drängkamrat Arvid.

Inför resan är Kristina vettskrämd. Hon är rädd för vattnet, för havet har hon aldrig sett. Karl Oskar ser bara möjligheterna. Briggen Charlotta avseglar från Karlshamn den 14 april 1850 med New York som destinationsort. Det blir en hemsk resa. I de trånga utrymmena på mellandäck där passagerarna tvingas leva, upptäcker Kristina att hon är nerlusad. Hon skyller orätt på Ulrika för att ha lusat ner henne.

På skeppet finns också Fina-Kajsa, en äldre änka som släpat med sig en slipsten ombord. Den ska hon ge till sin son, för slipstenar skall tydligen vara dyra och hemskt dåliga i Amerika.

Fina-Kajsa berättar för resenärerna om hur lössen skapades. Stormarna på oceanen är fruktansvärda. Kristina blir svårt sjuk av skörbjugg och Karl Oskar är rädd att förlora henne. Men Kristina bättrar sig oväntat, istället är det en annan man som förlorar sin hustru. Danjels käresta Inga-Lena har länge varit sjuk, men har inte velat visa det för sin man. En begravningsceremoni hålls ombord på skeppet.

Fina-Kajsa läser ständigt i ett brev från sin son, där denne skriver att på hans ort, där är mycket god åkerjord och han har tagit upp hundra tunnland åker.

Karl Oskar frågar om det står någon adress på kuvertet, och Fina-Kajsa läser upp orten Taylors Falls, Minnesota. Karl Oskar säger att det var ju lätt att lägga på minnet, och denna ort blir således målet för deras resa. Slutligen, efter över två månader på havet, når utvandrarna Battery Park i New York. Där går vackert klädda människor omkring. De ser inte de uttröttade, trasiga immigranterna och ingen i sällskapet kan förstå det nya, främmande språket. Karl Oskar får dock äpplen till skänks och ger ett till Kristina; det får henne att minnas Duvemålas astrakaner och hon längtar hem; där firar man midsommar just nu. Resan går vidare med ångvagn och ångbåt, genom nätter och dagar. Överallt syns fina och välklädda människor, ingen tycks se de fattiga immigranterna. Den fina maten har de inte råd att köpa. Vid ett landhugg försvinner Karl Oskars och Kristinas dotter Lill-Märta spårlöst. Förgäves söker de efter flickan bland de oförstående amerikanerna, men utan resultat. I sista stund, när hjulångaren redan börjat lägga ut, finner Ulrika Märta och överlämnar henne till föräldrarna. En natt hamnar sällskapet på en brygga i Stillwater, det är mörkt och regnigt, och ingen förstår vad de säger; de är helt övergivna. Men som ett ljus i mörkret dyker baptistpastorn Henry Ó Jackson upp. Han ger den lilla skaran husrum, värme och mat. Kvinnorna förundras; tänk att män som han kan finnas.

Robert och dennes vän Arvid beslutar sig, trots Karl Oskars invändningar, för att fara till Kaliforniens guldfält och söka lyckan. Karl Oskar får höra talas om en sjö vid namn Ki-Chi-Saga, där alla vattendrag har sitt utflöde. Dit tar han sig tillsammans med Kristina; där tänker de bygga sitt nya hem. Kristina föder här, med Ulrika till hjälp, sitt barn; ett barn som, olikt alla andra Utvandrare, legat i trygghet under hela resan. Karl Oskar läser julevangeliet för sin lilla familj och Kristina berättar för sin nyfödde son om landet där långt i fjärran, det land där hennes kära äppelträd fortfarande ger frukt om somrarna. Akt II Tiden går och hus byggs. Livet börjar om från början vid stranden av KiChi-Saga. Kristina verkar vara ensam om sin hemlängtan, men Karl Oskar ser den. Han visar henne då första dottern Annas gamla skor; de påminner om varför de lämnade hemlandet.

En jul så överraskar Karl Oskar och barnen Kristina med en gjutjärnsspis som får namnet Präriens drottning. Gästerna anländer för att fira jul, men festen slutar med ett gräl mellan Karl Oskar och en pälsjägare vid namn Nöjd, vilken hävdar att marken inte är Karl Oskars, utan att den är stulen från indianerna. Karl Oskar minns den steniga marken på Korpamoen, de sju tunnland åker som skulle föda hela hans familj. Han anser att han verkligen gjort rätt för den mark som han röjt i det nya landet.

En kväll i juni kommer en främmande karl nere vid sjöstranden. Han är ytterligt mager, kläderna är för stora, och han går som om han inte hade någon styrsel på sin gängliga kropp. Robert har kommit tillbaka från guldfälten. Han berättar för Kristina om hur han förlorat Arvid och att han till slut försonats med sitt öde. De pengar han skänker Karl Oskar visar sig vara falska. Karl Oskar blir ursinnig och Robert drar sig sårad undan. Sjuk och som en bruten man dör Robert invid en bäck; symbolen för den frihet han aldrig fann. Tätt intill guldsökarens orörliga kropp flyter bäcken fram i sin fåra och skyndar sig bort för att förena sig med större vatten. Bönderna sår och här i nya världen växer åkrarna högre än de någonsin gjorde i Sverige.

Det gör även det astrakanträd som Karl Oskar odlat efter att ha skrivit hem till Kristinas far Sverige, som skickat kärnor från Kristinas älskade träd därhemma.

Till skillnad från i Sverige verkar inte manfolket i Amerika ha något som helst emot Ulrika. Här har hon haft många friare, men för Kristina berättar hon att hon slutligen har bestämt sig för att gifta sig med pastor Jackson och att hon ska låta döpa sig till baptist. Kristina och Ulrika har funnit vänskapen; en vänskap som ingen någonsin trott skulle kunna existera.

Kristina berättar inte för Karl Oskar om de smärtor hon känner i underli- vet; hon tror att de skall gå över. Men hon får missfall och doktorn säger att hon aldrig mer får bli med barn – det skulle betyda döden. För första gången i sitt liv tvivlar Kristina på Gud. Han har tagit hennes barn och hennes man ifrån henne, och hon känner sig som en främling i det nya landet. Till slut övervinner hon dock sitt tvivel och beslutar sig för att lämna sitt liv i Guds händer. Med tiden mår Kristina bättre, och efter en skördefest närmar hon sig Karl Oskar för första gången sedan sitt missfall. Karl Oskar försöker avstyra henne. Kristina upprepar då de ord Karl Oskar sade för så länge sedan; det vore ett svek mot deras kärlek att för all framtid hålla sig ifrån varandra, och snart är hon med barn igen. Karl Oskar känner stora skuldkänslor, men Kristina försöker trösta honom, och menar att han inte gjort något fel.

Söndagen den 17 augusti 1862 fick den unga staten Minnesota sitt eget inbördeskrig. Det stora Sioux-upproret börjas av ett folk som alltför länge fått utstå hunger. Och… Kristina är återigen en välsignad kvinna. Hon ber Gud om hjälp att ta bort Karl Oskars ängslan. Nybyggarna flyr undan indianerna och vet inte vart de skall ta vägen. Det verkar som om allt de byggt och skapat i Den Nya Världen skall tas dem ifrån. Karl Oskar är den enda nybyggaren som stannar kvar i St. Croixdalen. Danjel tar hand om barnen. Kristina har fått missfall igen och Karl Oskar tänker vaka över sin sjuka hustru, så länge hennes liv varar. Hon jämrar sig sakta i sin dvala. När han lutar sig över henne ser han att hon, för första gången på tre dygn, känner igen honom. I tre somrar har Kristinas apel blommat, men frosten har tagit bort blommorna. Det fjärde året mognar dock äpplena. Karl Oskar ger henne det första av de mogna äpplena, och hon luktar på det. Nu är hennes liv fullbordat. Hon förklarar för Karl Oskar att hon är i Gott bevar och lovar att hon ska stå och vänta på honom vid grinden i Duvemåla Hage, precis som hon gjorde för så många år sedan. Lugnt och stilla dör sedan Kristina från Duvemåla i sin makes armar.

Musiknummer i original- uppsättningen

Akt I Prolog (Orkester, Nils, Märta, Karl Oskar, Robert)
Duvemåla hage (Kristina)
Min lust till dig/Bröllopet (Kristina, Karl Oskar, Nils, Märta, Ensemble)
Kung i stenrike (Kristina, Karl Oskar)
Robert vid bäcken (Robert)
Missväxt (Kristina, Karl Oskar, Anna, Ensemble)
Blåklintstäcket (Kristina)
Bröderna vill åka till Nordamerika (Karl Oskar, Robert, Kristina)
Bönemötet (Danjel, Inga-Lena, Ulrika, Elin, Arvid m.fl.)
Aldrig (Ulrika)
Om ett fat korngrynsgröt (Kristina, Karl Oskar, Nils, Märta, Ensemble)
Vi öppnar alla grindar (Brusander, Kristina, Karl Oskar, Robert, Ulrika, Danjel, Ensemble)
Bönder på havet (Ensemble)
Löss (Ulrika, Kristina, Fina-Kajsa, Danjel, Ensemble
Kristina nära döden (Karl Oskar)
Begravning till sjöss (Kapten Lorenz m.fl.)
Battery Park – New York (Ensemble, Danjel, Robert, Fina-Kajsa, Ulrika)
Hemma (Kristina)
Resan i Amerika/Från New York till Stillwater (Ensemble, Danjel)
Hemma hos Pastor Jackson (Robert, Arvid, Karl Oskar)
Tänk att män som han kan finnas (Pastor Jackson, Kristina, Ulrika, Elin, Fina-Kajsa)
Modern och barnet (Kristina)

Akt II

Överheten (Ensemble, Ulrika, Danjel, Fina-Kajsa, Karl Oskar, Kristina)
Ljusa kvällar om våren (Kristina, Karl Oskar, Anna med änglar)
Präriens drottning (Barnen, Karl Oskar, Kristina, Nöjd, Fina-Kajsa, Abbot, Ensemble)
Vildgräs (Karl Oskar) Robert kommer tillbaka (Robert, Kristina, Lill-Märta)
Wild Cat Money (Karl Oskar, Robert)
Robert vid bäcken – repris (Robert)
Åkern (Orkester, Kristina, Karl Oskar, Ensemble)
Ulrikas tre friare (Ulrika, Kristina, Nöjd, Abbott, Thomassen)
Ett herrans underverk (Ulrika, Kristina)
Dop (Ensemble, Pastor Jackson, Ulrika, Elin)
Missfall (Ulrika, Karl Oskar)
Du måste finnas (Kristina) Skördefest (Orkester, Karl Oskar, Ulrika, Danjel, Kristina)
Här har du mig igen (Kristina, Karl Oskar)
Red Iron/Hjälp mig trösta (Red Iron, Kristina, Nöjd)
Var hör vi hemma/De flyendes kör (Ensemble)
I gott bevar (Kristina, Karl Oskar)

CD

CD-boxen ”Kristina från Duvemåla – Den kompletta utgåvan”, liveinspelad i Malmö – kom 1996. Den vann en grammis, de mest kända singlarna från den är ”Du måste finnas” och ”Guldet blev till sand”. Här har man slagit ihop vissa nummer/låtar som är uppdelade i musikalen, men hänger ihop.

CD 1

Prolog
Duvemåla hage
Min lust till de
Ut mot ett hav
Missväxt
Nej
Lilla skara
Aldrig
Kom till mig alla
Vi öppnar alla grindar

CD 2

Bönder på havet
Löss
Stanna
Begravning till sjöss
A Sunday i Battery park
Hemma
Från New York till Stillwater
Tänk att män som han kan finnas
Kamfer och lavendel
Drömmen om guld
Min astrakan

CD 3

Överheten
Ljusa kvällar om våren
Präriens drottning
Vildgräs
Jag har förlikat mej till slut
Guldet blev till sand
Wild cat money
Ut mot ett hav
Vill du inte gifta dej med mej
Ett herrans underverk
Down to the sacred wave
Missfall
Du måste finnas
Skördefest
Här har du mej igen
Red iron/Hjälp mej trösta
Var hör vi hemma
I gott bevar

 

Klasatorpet som var Korpamoen i filmatiseringen ligger sydväst om Emmaboda,

Duvemåla ligger rakt norr om Emmaboda och sydost om Ljuder.

 

Om resan från Åkerby väster om Duvemåla till Taylors Falls

Häst och vagn från Åkerby söder om Ljuder, söderut till Karlshamn i nästa landskap Blekinge.
Från Karlshamn med briggen Charlotta (en brigg är ett tvåmastat segelfartyg,vanligen med en vikt på högst 300 ton, lättseglat fartyg som kan manövreras på små ytor).

När de efter mer än 2 1/2 månad kommit fram till Taylors Falls i Minnesota beger sig Robert till Kalifornien för att söka guld. Opreciserat var, men dagens guldfält ligger mitt i delstaten.

Före och efter musikalen

Benny Andersson och Björn Ulvaeus jobbade ihop första gången 1966. Då som medlemmar i popgrupperna Hep Stars respektive Hootenanny Singers. Efter ABBA (1972-1985) fortsatte de sitt samarbete.

Redan 1986 kom den brittiska musikalen Chess med musik av duon. De senaste drygt 10 åren har deras samarbete återigen kretsat kring ABBA-relaterade projekt. Men musikalen MAMMA MIA!, med svensk premiär den 12 februari 2005, var Benny faktiskt inte inblandad i.

2008 kom musikalfilmen ”Mamma Mia!” där Björn och Benny var med i det musikaliska teamet samt har små roller.

2013 öppnade ABBA-muséet.

2018 kom ”Mamma Mia! Here we go again”. Även där har Björn och Benny roller.

Regissören Lars Rudolfsson har jobbat med Helen Sjöholm i minst 3 musikaler efter Kristina från Duvemåla.

De är båda även med i det som skulle bli Benny Anderssons sidoprojekt, men som blev hans huvudsyssla – Benny Anderssons Orkester (BAO). Den bildades 2001. Där sjunger Helen och Lars spelar dragspel (vilket han även visade prov på under sångrepetitioner med huvudrollsinnehavarna tre månader innan premiären av Kristina).

Helen blev uppringd av Benny i början av 1994 och fick förfrågan om att spela in demos efter att ha hört henne sjunga ”Someone Else’s Story” från Chess. Kan ha varit Kristina från Duvemålasånger.

Helen säger att rollen som Kristina betydde allt för henne i både i yrket och i livet. Hon sjunger fortfarande sångerna. Hon har i år levt med rollen precis halva sitt liv.

Anders Ekborg, 5 år yngre bror till skådespelaren Dan, är fortsatt aktiv sångare. Senast har han medverkat i musikalversionen av ”Så som i Himmelen”.

I den svenska versionen av ”Chess” 2002 har Björn och Bennys låtar med, Rudolfsson översatte och regisserade (med en annan handling än i orginalet), Eljas dirigerade, Wagner gjorde scenografin, Ekborg och Sjöholm spelade huvudroller. Även Tommy Körberg (BAO) hade huvudroll. Bennys son Ludvig fanns med i ensemblen.

Peter Jöback spelar musikal världen över, är till och från artist och nu även skådespelare.

2015, 20 år efter premiären av Kristina från Duvemåla, hade Helen och Peter åter varsin huvudroll på Cirkus stora scen – i musikalen ”Livet är en schlager”.

Åsa Bergh blev inte alls lika känd efter Kristina från Duvemåla som de andra – men är artist, musikalartist och regissör.

Marianne Mörck hade under premiäråret av Kristina från Duvemåla varit aktiv i 25 år och firar i år 50 år på scenen. Spelar musikal gör hon flitigt fortfarande.

TEXT: Stina Palm KÄLLA: Youtube, Wikipedia, opera.se, charlottateater.se, kristina.fi, cirkus.se, sydsvenskan.se, svt.se, Göteborgs stadsmuseum

Tillägg till coronaartikel i Öbackabrus

Pandemi
En pandemi (av grekiska pandemias, ”hela folket”), förr farsot, är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många. Begreppet används även för epidemier som drabbar jordbruket, där vår mat och naturen drabbas.

Socialstyrelsens definition: En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.

Man brukar säga att det sedan 1900 förekommit fem pandemier som varit varianter av influensa.

Stora pandemier
AIDS och vattkoppor har tidigare kategoriserats som pandemier.

Ofta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier, men även smittkoppor och tuberkulos. Pestpandemier har utbrutit minst tre gånger, med start i Kina:

Justinianska pesten nådde bysantinska riket (det romerska kejsardömet under medeltiden, som generellt avser det romerska riket) 541–542 e.Kr. och har fått sitt namn efter kejsar Justinianus I.

Digerdöden i mitten av 1300-talet.

Ett tredje pestutbrott började i Kina 1894.

Spanska sjukan, 1918–1921 var en pandemi hos människor, som förknippats med H1N1 och svininfluensa (som du kan läsa om länge fram i artikeln), men det kan röra sig om en överföring antingen från gris till människa eller tvärt om och detta är idag inte fullt utrett. Minst 35 000 svenskar avled. Totalt dog 50–100 miljoner i hela världen.

Asiaten, 1957 minst 300 000 svenskar insjuknade.

Hongkonginfluensan, 1968–1970. Man tror att 1 miljon människor kan ha insjuknat.

H1N1 (svininfluensan) 2009-2010. Svininfluensa upptäcktes först 1930 och hos grisar är den vanlig och ibland dödlig. De influensavirus som orsakat svininfluensa som man i dag har lyckats hitta är antingen influensavirus typ C eller någon  undertyp av släktet influensavirus typ A: H1N1, H1N2, H3N1, H3N2 och H2N3.

Svininfluensa sprids normalt inte till människor men det kan förändra sig eller också kan delar av arvsmassa från olika influensavirus blandas till former som gör det smittosamt från människa till människa. De virus som är orsaken till H1N1-utbrottet i Mexiko 2009 tros  bestå av arvsmassa från fyra olika influensavirus typ A av undertypen H1N1.

WHO har pekat ut svininfluensa som en tänkbar orsak till mänskliga influensapandemier, som brukar komma vartannat eller vart tredje årtionde. Den senaste pandemin var Hongkonginfluensan, som slog till på 1960-talet och som spred sig över stora delar av världen.

Influensavirus typ A sammanfattas ofta generellt som fågelinfluensa men, undertypen H5N1 nämns ofta som desamma och har smittat närmare 400 människor sedan 2003.

Vanliga influensasymptom såsom feber och muskelvärk är vanligast; kräkningar och diarré kan också förekomma.

Den 5 februari 1976 insjuknade en soldat på Fort Dix i USA. Han avled dagen efter och ytterligare fyra personer fick föras till sjukhus. Två veckor senare meddelade myndigheterna att han avlidit av en ny variant av svininfluensa, undertyp H1N1 och som döptes till A m.fl. namn. Detta virus isolerades enbart under perioden 19 januari-9 februari och spred sig inte utanför Fort Dix. Bland annat på grund av att arvsmassan från denna influensa visade sig vara nära besläktad med influensaviruset som orsakade spanska sjukan inleddes ett stort vaccinationsprogram. Cirka 40 miljoner människor vaccinerades. Tre äldre personer dog i anslutning till att de vaccinerats och det kom rapporter om unga människor som biverkning av vaccinet drabbats av den förlamande, och ibland dödliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. Detta fick till följd att allmänheten istället riktade sin rädsla mot vaccinet vilket resulterade i att vaccinationsprogrammet avstannade.

I mitten av april 2009 upptäcktes att H1N1-viruset typ A kommit tillbaka och fanns i USA. Liknande sjukdomsfall fanns i Mexiko – 81 människor i Mexico City hade dött och viruset hade spridits över nationsgränsen.
18 500 läkarbekräftade dödsfall rapporterades totalt i världen, men antalet har senare uppskattats till 201 000. Den 11 juni 2009 uppgraderade WHO influensan till pandemi.  Förutom massvaccinering – som ledde till flera fall av narkolepsi – drabbades inte samhället alls på samma sätt som vid Covid-19

CoVid19/Coronavirus

Corona betyder krona på spanska och det är vad viruset ser ut som, en kungakrona.

Det finns många virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos djur.

Sju av dessa kan smitta människor och orsaka sjukdom. Fyra är vanliga och orsakar förkylning.

Men så är det de tre andra.

SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome = Svår Akut Respiratorisk Sjukdom)-coronavirus. Utbrott 2003 men härjade även 2004. Cirka 8 000 fall varav över 750 dog. Cirka 20% av de drabbade var sjukvårdspersonal. Smittan bröt ut i Kina men spreds till ett flertal länder via resenärer. Troligen kom den från fladdermöss via andra djurarter. Sannolikt låg uppstramning av vårdhygienåtgärder, ett kraftfullt internationellt smittskyddsarbete och virusets relativt låga smittsamhet bakom att spridningen upphörde. Sedan dess har inget nytt fall av samhällssmitta registrerats.

MERS (Middle East Respiratory Syndrome)-coronavirus. Utbrott 2012.

Viruset bröt ut i Mellanöstern, på arabiska halvön och samtliga fall har haft koppling till den smittan.

Orsakar svår lunginflammation och komplikationer från andra organ, framförallt njursvikt. Spridning av viruset pågår fortfarande.

Även enstaka fall även upptäckts bland de som haft nära kontakt med smittade som vårdats i Sydkorea, Storbritannien, Frankrike och Italien. Smittkällan är fortfarande okänd. Även här tror man att det ursprungligen rör sig om en geografiskt koncentrerad smitta då även detta virus liknar virus som finns hos fladdermus. Man har även funnit att smitta kan förekomma hos kameler och detta anses vara den troliga smittkällan. Smitta mellan människor har förekommit, framförallt i samband med vård av sjuka, men hittills har de flesta fallen haft grundsjukdomar (hjärtsjukdom, lungsjukdom, diabetes t. ex.) som kan ha gjort dem extra känsliga.

Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 upptäcktes först i Wuhan i centrala Kina i slutet av 2019 och pandemin pågår fortfarande. Källan är fladdermöss, som är naturlig bärare av många virus utan att den blir sjuk och sprider dem vidare till andra djur som i vissa fall sprider dem vidare till människor.

Viruset har spridit sig till stora delar av världen, det är ett pågående utbrott och antalet insjuknade ökar.

Sjukdomen som viruset orsakar kallas CoVid-19 (CoronaVirus disease -19). I en nysning kan det spridas 3000 droppar som sprider sig. Om du får någons hostning rakt i ansiktet kan du få en direkt överföring av viruset. Men om det landar i luften kan det flyta runt där i upp till 3 timmar. På kartong kan det sitta  kvar i ett dygn, på plast i 2-3 dagar. Sedan gnuggar man sig i ansiktet och vips är man smittad.

När viruset går in i kroppen använder det sig av det protein som ser ut som kungakronor för att ta sig in i våra celler. De proteinerna är som nycklar som låser upp receptorer (mottagarceller) utanför cellen. Man tror att det är en specifik receptor på våra lungor som coronaviruset använder för att komma in i våra celler. När viruset väl är inne i cellen släpper det ifrån sig RNA som lurar dina celler att göra kopior av viruset. Så din kropp blir som en fabrik som producerar tusentals virus utan att ens lägga märke till det. I början, medan viruset förökar sig, har du inga symtom än. Det kallas inkubationstiden och man tror att den i det här fallet är 4 dagar. Alltså 4 dagar då du är bärare av viruset utan att veta om det. Om du drabbats av coronaviruset kan du vara sjuk i flera veckor.

Men du smittar bara i ungefär fem dagar om du har milda symtom. Efter det har viruspartiklarna svårt att sprida sig vidare

 

9 januari gick kinesisk tv ut med att det fanns ett nytt coronavirus.  Då hade man 50 personer med lunginflammation och den första patienten, en 61-årig man, avled.  Att det här hände just i Wuhan krånglade till saker eftersom det är ett stort centrum för resor. Det här var dessutom precis innan det kinesiska nyåret, så många reste dit just då.

23 januari sattes Wuhan i karantän, men då hade redan 20 personer avlidit av viruset.

11 mars, efter att över 100 000 människor smittats, kategoriserade WHO (Världshälsoorganisationen) Covid-19 som en pandemi.

Eftersom det, enligt min kanadensiska källa, kom information från Wuhan så snabbt till resten av världen visste sjukvården vad den skulle förbereda sig för och förvänta sig.

De vanligaste symtomen är feber, halsont, hosta och andfåddhet/lite svårt att andas – alltså symtom som likar förkylning/influensa. Mindre vanliga symtom är illamående, kräkning, diarré – alltså symtom som liknar magsjuka.

Alla kan drabbas av coronaviruset och de flesta kommer att klara det bra, det är äldre och personer med grundsjukdomar som kan bli svårt sjuka.

De får något som på engelska kallas ARDS – Acute Respiratory Distress Syndrome, på svenska akut andningssviktsyndrom eller andnödssyndrom. Lungorna blir så inflammerade och skadas så mycket att det blir svårt att få syre ur luften ner i lungorna och in i de röda blodkropparna, syrebärarna.

Det finns många saker som orsakar ARDS; blodförgiftning, lunginflammation,  bukspottkörtelinflammation, så på akutmottagningarna är man vana vid att behandla symtomen med andningshjälp och genom att vända patienterna på mage så de kan få ner mer syre i lungorna.

I Kina blev många yngre svårt sjuka, men det är äldre som i större utsträckning avlider till följd av coronaviruset.

I USA var 8 av 10 över 65 och ännu fler över 85.

Två saker är viktiga här. Hålla avstånd – 1,5 till 2 meter rekommenderas och tvätta händerna ordentligt. Minst 20 sekunder – var noga med naglarna, mellan fingrarna och på ovansidan av händerna.

Forskare jobbar på att få fram vaccin, med det kommer dröja.

Exosomer kroppens flaskpost
Exosomer har tidigare setts som våra cellers sopbilar, men nu har bilden klarnat av de här minimala bubblorna som budbärare av livsviktig information i våra kroppar. Det har väckts stora förhoppningar om att ta exosomerna till hjälp för att förklara, diagnostisera och bota svåra sjukdomar.

För väldigt många har det inneburit att man har fått ett verktyg att förklara saker som man inte hade tidigare.

Att vårt blod och andra kroppsvätskor innehåller massor av små bubblor som utsöndras av celler och liknar celler men är väldigt mycket mindre, har man vetat i nästan 30 år, men det är först på senare tid som man börjat ana vilken viktig roll exosomerna spelar som budbärare i kroppen, och att de kan vara inblandade i hittills svårförklarade sjukdomsförlopp.

Sedan det för några år sedan upptäcktes att den här ”kroppens egen flaskpost”, för med sig genetiskt material som kan programmera om mottagarceller, har intresset för exosomerna ökat rejält.

Ett användningsområde för exosomer är att få fram mediciner eller en viss genetisk kod, till precis de celler man önskar – vilket inte minst kan öppnar nya möjligheter att behandla neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons eller covid -19, genom att låta läkemedel åka snålskjuts med exosomerna in i centrala nervsystemet.

Det har visat sig att exosomer under vissa omständigheter kan ta sig in i hjärnan och då kan man kanske ladda dom här små vesiklarna med något som man vill ska komma in i hjärnan, som normalt sett är väldigt skyddad för yttre påverkan.

 

TEXT: Stina Palm

KÄLLA: Läkaren ViolinMD på Youtube, folkhälsomyndigheten.se, Wikipedia, sverigesradio.se

Tillägg till Polenartikel i Öbackabrus

Polen

(polskt namn: Polska)

Allmänt
Polen är Europas till ytan 9:e största land på 312 575 km² och 7:e mest befolkade. 98,7% av befolkningen på ca 38,4 miljoner är polskspråkiga polacker. 0,6% är ukrainare och övriga 0,7% kommer från andra länder.

Valuta: 1 Złoty (cirka 2,35 svenska kronor) = 100 groszy.

Tidszonen är GMT+1 som i Sverige.

Klimatet är milt, tempererat.

Polen har två nationaldagar. 3 maj firar man minnet av Konstitutionen 1791. 11 november firar man att Polen återuppstod som stat på fredsdagen av första världskriget 1918.

Landskoden är PL (liksom toppdomänen, som i Sverige är .se) eller POL och landsnumret +48.

Historia
Polen har en lång historia. Landet bildades på 900-talet och var en stormakt, men förlorade sin självständighet på 1700-talet. Man återfick den 1918.

Sedan Sovjetunionens fall i slutet av 80- och början av 90-talet har Polen fria val och marknadsekonomi (baserad på arbetsfördelning, priset på varor och tjänster bestäms av utbud och efterfrågan). Landet är medlem i EU sedan 1 maj 2004 och Nato sedan 1999.

1772-1918 fanns ett polskt område som hette Galizien, ägt av det österrikiska kungahuset. Det är numera delat mellan Polen och Ukraina.

Några av städerna
Warszawa (”Varschává”). Huvudstad sedan 1596, då Sigismund III (på polska Zygmunt III Waza, ”Zygmunt chechi Váza”) gjorde den till det. Han var son till Johan III (grundare av Härnösand) och Katarina Jagellonica och sonson till Gustav Vasa. Sigismund var kung av Polen 1587–1632 och Sverige 1592–1599. Det är även landets största stad – med cirka 3,2 miljoner invånare i tunnelbaneområdet. Genom staden rinner floden Wisła (”Viswa”).

Kraków (”Krákof”) var Polens huvudstad efter Poznań. Det är landets näst största stad med nästan 1,5 miljoner i storstadsområdet. Gamla staden är sedan 1978 ett världsarv.

Łódź (”Wodch”) är Polens tredje största stad, med 698 688 invånare. En fjärdedel av  invånarna utplånades i andra världskriget. Stadens namn betyder ”båt” på nutida polska. Troligen kommer det av en liten å, Łódka (”Wådka”), som betyder ”liten båt”, som rinner genom staden. Ån försörjde en gång i tiden stora delar av Łódź textilindustri med vatten. Lite kuriosa om Wådka. Ordet vodka, även från ryska водка (vådka), är en variant på вода (våda) som betyder vatten. Så drycken vodka syftar egentligen på vatten.

Wrocław (”Vråttsoaff”) är landets fjärde största stad med 633 105 invånare. Universitetsstad och ett viktigt industri-, utbildnings- och kulturcentrum.

Poznań (”Påsnan”) var under Polens äldsta historia (från 900-talet) landets huvudstad. Det är Polens femte största stad, vid floden Warta. Staden har idag 546 829 invånare (963 332 i storstadsområdet). Poznań är med sitt historiska arv och läge mellan Warszawa och Berlin ett viktigt centrum för näringsliv, transporter, utbildning och kultur. Universitetet är ett av landets största.

Gdańsk (”Gdánsk”) är en historisk hansastad (Hansan fanns från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet). Sedan 1945, då staden blev polsk, är den främst polskspråkig. Gdańsk är landets 6:e största stad, med 461 531 invånare.

Bydgoszcz (”Bydgoschtch”)   tillhör Polen sedan 1918. Det är landets 8:e största stad, med 358 614 invånare (med förorter drygt 400 000). Staden har två universitet och två högskolor. Den är ett viktigt kulturellt centrum med ett av Polens bästa konserthus. Bydgoszcz har många fina byggnader. Staden kallas även Polens Amsterdam på grund av sitt läge vid flera viktiga vattendrag, bl. a. floden Wisła.

Katowice (”Kátåvitse”) blev stad 1865 och polsk 1922. 1953-1956 hette staden Stalinogród. Idag är det en industristad och Polens 10:e största stad. Folkmängden är strax över 300 000. Hockey-VM 1976 spelades där.

Religion
87-90% är romerska katoliker. 1978–2005 var polacken Karol Józef Wojtyła påve, hans påvenamn var på svenska Johannes Paulus II (den andre), på engelska John Paul II (the second), på polska Jan Paweł II (”drogi”).

Övriga är ortodoxa kristna, protestanter (Sveriges statsreligion) och bland annat judar.

Judarna
I vissa källor står judarna inte ens med. Före andra världskriget bodde 3-3,5 miljon judar i Polen, av 20 miljoner invånare.

Bara cirka 10% (300 000-350 000) av Polens judar överlevde Förintelsen. Totalt förintades en miljon judar under andra världskriget.

Efter kriget, 1968–1972, lämnade tusentals polska judar landet. De flesta av dem kom till Sverige, bland andra min brors svärföräldrar och deras släktingar 1969.

Personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Polen: 15 800

Man tror att det idag finns bara några få tusen judar i Polen.

Staden Oświęcim (”Åshfiechim”) har du troligtvis aldrig hört talas om. Staden med 40 979 invånare heter på tyska Auschwitz. Fyra kilometer från stadens centrum finns det mest ökända nazistiska koncentrations- och förintelselägret (koncentrationsläger betyder att man koncentrerar oönskade människor på en plats i väntan på att förinta dem). När det blev fullt byggdes Birkenau upp alldeles bredvid.

Auschwitz bestod av tre huvudläger:

Auschwitz I – Stammlager, koncentrationsläger och lägrens administrativa centrum

Auschwitz II – Birkenau, koncentrations- och förintelseläger;

Auschwitz III – Monowitz, arbetsläger med bland annat fabriken IG Farben.

90% av de som deporterades till lägret var judar. Övriga var polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och personer av annan nationalitet. Det fanns även homosexuella på lägret.

Det var verksamt 1940-januari 1945. Det är idag museum dit bland andra svenskar vallfärdar. Där kan man se hur lägret såg ut och fungerade, samt läsa namnen på de 1,1 miljoner (av de 1,3 miljoner som kom dit) som förintades.

Innan förintelsen var 60% av invånarna i Oświęcim judar. Nu, år 2020, finns inga kvar. Den siste (som även bott i Malmö) dog för 20 år sedan.

Sevärdheter i landet
Landets mest kända saltgruva ligger rakt under staden Wieliczka (”Vieliitchka”). Gruvan har varit i drift sedan 1200-talet och är en av världens äldsta saltgruvor i drift. Dit har min familj varit, men inte jag. Det såg riktigt häftigt ut på bilderna.

Nationalparken Słowiński (”Swåvinskii”) finns på Unescos naturreservatlista. Den största sevärdheten är de 40 meter höga rörliga sanddynerna, vinden blåser sand över allt som finns i dess väg. Insjöarna Lebsko och Gardno upptar över hälften av parkens yta. Här finns växter och djur som är typiska för havskusten. Fin utsikt över området har man från fyrtornet vid sanddynen Czolpino och från utsiktstornet på berget Rowokól.

I byn Kluki finns ett friluftsmuseum. Här anordnas olika folkfester som visar för området typiska sysselsättningar, slöjd och teknik.

Språket
Landet gränsar till Ryssland och ryskakunskaperna hos befolkningen är goda (mycket av historiska skäl). Polska påminner också en hel del om ryska, men de använder inte samma alfabet. Det första polska uttryck jag lärde mig hemma när jag var liten var dzień dobry (djin dobri), som betyder god dag – men det visste ingen i familjen då. Det bara råkade hamna i rätt sammanhang. På ryska heter det ungefär dobri denj.

Mat
Pierogi är Polens nationalrätt. Finns i många olika varianter med olika fyllning och kryddor. Vanligast är kött, keso, surkål, bovete och säsongens frukter.

Bigos är känd i Sverige som jägargryta. Gjord på olika kött, kål, surkål, korv, honung, svamp och hela tomater eller tomatpuré. Serveras ofta med rågbröd eller mosad potatis som tillbehör.

Golabki (eller golombki som min svägerska kallar det) kan jämföras med kåldolmar. Det är nötfärs, fågel, fårkött eller en vegetarisk rätt med ris, svamp och lök som sveps in i stora kålblad och steks eller puttrar en stund i en slags krämig tomatsås.

Kielbasa som betyder korv är polsk basföda och finns i många olika varianter.

Lazanki är pasta (äggnudlar är den sort som är närmast orginalet) med kål eller surkål, korv/kött eller svamp.

Zapiekanka är en gigantisk varm macka, men den är enkel att göra. Det är rostad baguette med massa smörstekta champinjoner och riven ost. Toppas gärna med ketchup och salladslök vid servering. Kallas även “polsk pizza” för att den kan köpas på tågstationer i landet.

Polskie Naleśniki betyder polska pannkakor. Serveras ofta med ost eller kvarg blandat med socker, sylt eller frukt. De med ost i heter Nalesniki z serem (pannkakor med ost).

Barszcz (”barsch”) är det polska namnet på borstj, rödbetssoppan som många nog förknippar bara med Ryssland. Men det finns ingen speciell polsk variant, den görs olika även i olika delar av Ryssland. Serveras som där med smetana (som normalfet Créme Fraiche i konsistensen men smakar grädde, finns i vissa matvarubutiker även i Sverige).

Rosól är en soppa innehållande vatten, lök, grön selleri, persilja, kål, purjölök och kyckling (vilken del som helst). När allting kokat ihop smaka av med salt och peppar.

Kotlet Schabowy är ganska lik Wienerschnitzel. Panerad fläskkotlett eller fläskkarré med mosad potatis och grönsaker. Istället för fläskkött kan man använda kyckling.

Placki Ziemniaczane är potatispannkaka med lök, morötter eller andra grönsaker. Serveras varm med smetana. Eller så kan du ringla socker över.

Oscypek är rökt ost från saltad fårmjölk.

Czarnina är en soppa gjord på ankblod och fågelbuljong. Det finns även gyllene Czarnina, utan blod.

Golonka är fläsklägg.

Zurek är en sur rågsoppa med kött och ibland även kokt potatis och ägg. Kan serveras i en sopptallrik, men traditionellt får man den i ett bröd.

Zrazy kan göras på många sätt med olika fyllningar. Traditionellt är det oxrullader smaksatta med salt och peppar och fyllda med grönsaker, svamp, potatis och ägg och stuvade i en särskild sås. Serveras ofta med mosad potatis och någon grönsak.

TEXT: Stina Palm

KÄLLA: Wikipedia, Wikimedia,
www.polen.travel, polen.guru, sydsvenskan.se, skma.se, dn.se, swedenabroad.se, historiska.se, swedishnomad.com, bulletinen.org, thespruceeats.com, mathem.se, zeinaskitchen.se, aftonbladet.se, ripleybelieves.com, curiouscuisinere.com, radiodokumentären Ickemedborgarna.

 

 

 

 

 

Nystart

Nu börjar vi så smått återgå till arbete. Jag har under det dryga halvår som gått suttit hemma och skrivit artiklar, drygt 100 faktiskt, varav du kommer att se en hel del här framöver, plus förhoppningsvis material som redan var planerat hit.

Skrivet av: Stina Palm

Fettisdagsgubbar

Där jag kommer från, Alfta i södra Hälsingland, finns något som heter fettisdagsgubbar.

Det har en historia från förra sekelskiftet – när Sverige var fattigt. Då klädde föräldrar ut sina barn och så fick de gå i gårdar och tigga.

Den moderna varianten, som är många många decennier gammal är att barn klär ut sig till vad som helst och går i affärer och får godis eller något annat.

På förmiddagen ser man förskolegrupper på byn och på eftermiddagen fritids och andra som slutat skolan för dagen.

TEXT: Stina Palm