Tillägg till coronaartikel i Öbackabrus

Pandemi
En pandemi (av grekiska pandemias, ”hela folket”), förr farsot, är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många. Begreppet används även för epidemier som drabbar jordbruket, där vår mat och naturen drabbas.

Socialstyrelsens definition: En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.

Man brukar säga att det sedan 1900 förekommit fem pandemier som varit varianter av influensa.

Stora pandemier
AIDS och vattkoppor har tidigare kategoriserats som pandemier.

Ofta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier, men även smittkoppor och tuberkulos. Pestpandemier har utbrutit minst tre gånger, med start i Kina:

Justinianska pesten nådde bysantinska riket (det romerska kejsardömet under medeltiden, som generellt avser det romerska riket) 541–542 e.Kr. och har fått sitt namn efter kejsar Justinianus I.

Digerdöden i mitten av 1300-talet.

Ett tredje pestutbrott började i Kina 1894.

Spanska sjukan, 1918–1921 var en pandemi hos människor, som förknippats med H1N1 och svininfluensa (som du kan läsa om länge fram i artikeln), men det kan röra sig om en överföring antingen från gris till människa eller tvärt om och detta är idag inte fullt utrett. Minst 35 000 svenskar avled. Totalt dog 50–100 miljoner i hela världen.

Asiaten, 1957 minst 300 000 svenskar insjuknade.

Hongkonginfluensan, 1968–1970. Man tror att 1 miljon människor kan ha insjuknat.

H1N1 (svininfluensan) 2009-2010. Svininfluensa upptäcktes först 1930 och hos grisar är den vanlig och ibland dödlig. De influensavirus som orsakat svininfluensa som man i dag har lyckats hitta är antingen influensavirus typ C eller någon  undertyp av släktet influensavirus typ A: H1N1, H1N2, H3N1, H3N2 och H2N3.

Svininfluensa sprids normalt inte till människor men det kan förändra sig eller också kan delar av arvsmassa från olika influensavirus blandas till former som gör det smittosamt från människa till människa. De virus som är orsaken till H1N1-utbrottet i Mexiko 2009 tros  bestå av arvsmassa från fyra olika influensavirus typ A av undertypen H1N1.

WHO har pekat ut svininfluensa som en tänkbar orsak till mänskliga influensapandemier, som brukar komma vartannat eller vart tredje årtionde. Den senaste pandemin var Hongkonginfluensan, som slog till på 1960-talet och som spred sig över stora delar av världen.

Influensavirus typ A sammanfattas ofta generellt som fågelinfluensa men, undertypen H5N1 nämns ofta som desamma och har smittat närmare 400 människor sedan 2003.

Vanliga influensasymptom såsom feber och muskelvärk är vanligast; kräkningar och diarré kan också förekomma.

Den 5 februari 1976 insjuknade en soldat på Fort Dix i USA. Han avled dagen efter och ytterligare fyra personer fick föras till sjukhus. Två veckor senare meddelade myndigheterna att han avlidit av en ny variant av svininfluensa, undertyp H1N1 och som döptes till A m.fl. namn. Detta virus isolerades enbart under perioden 19 januari-9 februari och spred sig inte utanför Fort Dix. Bland annat på grund av att arvsmassan från denna influensa visade sig vara nära besläktad med influensaviruset som orsakade spanska sjukan inleddes ett stort vaccinationsprogram. Cirka 40 miljoner människor vaccinerades. Tre äldre personer dog i anslutning till att de vaccinerats och det kom rapporter om unga människor som biverkning av vaccinet drabbats av den förlamande, och ibland dödliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. Detta fick till följd att allmänheten istället riktade sin rädsla mot vaccinet vilket resulterade i att vaccinationsprogrammet avstannade.

I mitten av april 2009 upptäcktes att H1N1-viruset typ A kommit tillbaka och fanns i USA. Liknande sjukdomsfall fanns i Mexiko – 81 människor i Mexico City hade dött och viruset hade spridits över nationsgränsen.
18 500 läkarbekräftade dödsfall rapporterades totalt i världen, men antalet har senare uppskattats till 201 000. Den 11 juni 2009 uppgraderade WHO influensan till pandemi.  Förutom massvaccinering – som ledde till flera fall av narkolepsi – drabbades inte samhället alls på samma sätt som vid Covid-19

CoVid19/Coronavirus

Corona betyder krona på spanska och det är vad viruset ser ut som, en kungakrona.

Det finns många virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos djur.

Sju av dessa kan smitta människor och orsaka sjukdom. Fyra är vanliga och orsakar förkylning.

Men så är det de tre andra.

SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome = Svår Akut Respiratorisk Sjukdom)-coronavirus. Utbrott 2003 men härjade även 2004. Cirka 8 000 fall varav över 750 dog. Cirka 20% av de drabbade var sjukvårdspersonal. Smittan bröt ut i Kina men spreds till ett flertal länder via resenärer. Troligen kom den från fladdermöss via andra djurarter. Sannolikt låg uppstramning av vårdhygienåtgärder, ett kraftfullt internationellt smittskyddsarbete och virusets relativt låga smittsamhet bakom att spridningen upphörde. Sedan dess har inget nytt fall av samhällssmitta registrerats.

MERS (Middle East Respiratory Syndrome)-coronavirus. Utbrott 2012.

Viruset bröt ut i Mellanöstern, på arabiska halvön och samtliga fall har haft koppling till den smittan.

Orsakar svår lunginflammation och komplikationer från andra organ, framförallt njursvikt. Spridning av viruset pågår fortfarande.

Även enstaka fall även upptäckts bland de som haft nära kontakt med smittade som vårdats i Sydkorea, Storbritannien, Frankrike och Italien. Smittkällan är fortfarande okänd. Även här tror man att det ursprungligen rör sig om en geografiskt koncentrerad smitta då även detta virus liknar virus som finns hos fladdermus. Man har även funnit att smitta kan förekomma hos kameler och detta anses vara den troliga smittkällan. Smitta mellan människor har förekommit, framförallt i samband med vård av sjuka, men hittills har de flesta fallen haft grundsjukdomar (hjärtsjukdom, lungsjukdom, diabetes t. ex.) som kan ha gjort dem extra känsliga.

Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 upptäcktes först i Wuhan i centrala Kina i slutet av 2019 och pandemin pågår fortfarande. Källan är fladdermöss, som är naturlig bärare av många virus utan att den blir sjuk och sprider dem vidare till andra djur som i vissa fall sprider dem vidare till människor.

Viruset har spridit sig till stora delar av världen, det är ett pågående utbrott och antalet insjuknade ökar.

Sjukdomen som viruset orsakar kallas CoVid-19 (CoronaVirus disease -19). I en nysning kan det spridas 3000 droppar som sprider sig. Om du får någons hostning rakt i ansiktet kan du få en direkt överföring av viruset. Men om det landar i luften kan det flyta runt där i upp till 3 timmar. På kartong kan det sitta  kvar i ett dygn, på plast i 2-3 dagar. Sedan gnuggar man sig i ansiktet och vips är man smittad.

När viruset går in i kroppen använder det sig av det protein som ser ut som kungakronor för att ta sig in i våra celler. De proteinerna är som nycklar som låser upp receptorer (mottagarceller) utanför cellen. Man tror att det är en specifik receptor på våra lungor som coronaviruset använder för att komma in i våra celler. När viruset väl är inne i cellen släpper det ifrån sig RNA som lurar dina celler att göra kopior av viruset. Så din kropp blir som en fabrik som producerar tusentals virus utan att ens lägga märke till det. I början, medan viruset förökar sig, har du inga symtom än. Det kallas inkubationstiden och man tror att den i det här fallet är 4 dagar. Alltså 4 dagar då du är bärare av viruset utan att veta om det. Om du drabbats av coronaviruset kan du vara sjuk i flera veckor.

Men du smittar bara i ungefär fem dagar om du har milda symtom. Efter det har viruspartiklarna svårt att sprida sig vidare

 

9 januari gick kinesisk tv ut med att det fanns ett nytt coronavirus.  Då hade man 50 personer med lunginflammation och den första patienten, en 61-årig man, avled.  Att det här hände just i Wuhan krånglade till saker eftersom det är ett stort centrum för resor. Det här var dessutom precis innan det kinesiska nyåret, så många reste dit just då.

23 januari sattes Wuhan i karantän, men då hade redan 20 personer avlidit av viruset.

11 mars, efter att över 100 000 människor smittats, kategoriserade WHO (Världshälsoorganisationen) Covid-19 som en pandemi.

Eftersom det, enligt min kanadensiska källa, kom information från Wuhan så snabbt till resten av världen visste sjukvården vad den skulle förbereda sig för och förvänta sig.

De vanligaste symtomen är feber, halsont, hosta och andfåddhet/lite svårt att andas – alltså symtom som likar förkylning/influensa. Mindre vanliga symtom är illamående, kräkning, diarré – alltså symtom som liknar magsjuka.

Alla kan drabbas av coronaviruset och de flesta kommer att klara det bra, det är äldre och personer med grundsjukdomar som kan bli svårt sjuka.

De får något som på engelska kallas ARDS – Acute Respiratory Distress Syndrome, på svenska akut andningssviktsyndrom eller andnödssyndrom. Lungorna blir så inflammerade och skadas så mycket att det blir svårt att få syre ur luften ner i lungorna och in i de röda blodkropparna, syrebärarna.

Det finns många saker som orsakar ARDS; blodförgiftning, lunginflammation,  bukspottkörtelinflammation, så på akutmottagningarna är man vana vid att behandla symtomen med andningshjälp och genom att vända patienterna på mage så de kan få ner mer syre i lungorna.

I Kina blev många yngre svårt sjuka, men det är äldre som i större utsträckning avlider till följd av coronaviruset.

I USA var 8 av 10 över 65 och ännu fler över 85.

Två saker är viktiga här. Hålla avstånd – 1,5 till 2 meter rekommenderas och tvätta händerna ordentligt. Minst 20 sekunder – var noga med naglarna, mellan fingrarna och på ovansidan av händerna.

Forskare jobbar på att få fram vaccin, med det kommer dröja.

Exosomer kroppens flaskpost
Exosomer har tidigare setts som våra cellers sopbilar, men nu har bilden klarnat av de här minimala bubblorna som budbärare av livsviktig information i våra kroppar. Det har väckts stora förhoppningar om att ta exosomerna till hjälp för att förklara, diagnostisera och bota svåra sjukdomar.

För väldigt många har det inneburit att man har fått ett verktyg att förklara saker som man inte hade tidigare.

Att vårt blod och andra kroppsvätskor innehåller massor av små bubblor som utsöndras av celler och liknar celler men är väldigt mycket mindre, har man vetat i nästan 30 år, men det är först på senare tid som man börjat ana vilken viktig roll exosomerna spelar som budbärare i kroppen, och att de kan vara inblandade i hittills svårförklarade sjukdomsförlopp.

Sedan det för några år sedan upptäcktes att den här ”kroppens egen flaskpost”, för med sig genetiskt material som kan programmera om mottagarceller, har intresset för exosomerna ökat rejält.

Ett användningsområde för exosomer är att få fram mediciner eller en viss genetisk kod, till precis de celler man önskar – vilket inte minst kan öppnar nya möjligheter att behandla neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons eller covid -19, genom att låta läkemedel åka snålskjuts med exosomerna in i centrala nervsystemet.

Det har visat sig att exosomer under vissa omständigheter kan ta sig in i hjärnan och då kan man kanske ladda dom här små vesiklarna med något som man vill ska komma in i hjärnan, som normalt sett är väldigt skyddad för yttre påverkan.

 

TEXT: Stina Palm

KÄLLA: Läkaren ViolinMD på Youtube, folkhälsomyndigheten.se, Wikipedia, sverigesradio.se