Tillägg till Polenartikel i Öbackabrus

Polen

(polskt namn: Polska)

Allmänt
Polen är Europas till ytan 9:e största land på 312 575 km² och 7:e mest befolkade. 98,7% av befolkningen på ca 38,4 miljoner är polskspråkiga polacker. 0,6% är ukrainare och övriga 0,7% kommer från andra länder.

Valuta: 1 Złoty (cirka 2,35 svenska kronor) = 100 groszy.

Tidszonen är GMT+1 som i Sverige.

Klimatet är milt, tempererat.

Polen har två nationaldagar. 3 maj firar man minnet av Konstitutionen 1791. 11 november firar man att Polen återuppstod som stat på fredsdagen av första världskriget 1918.

Landskoden är PL (liksom toppdomänen, som i Sverige är .se) eller POL och landsnumret +48.

Historia
Polen har en lång historia. Landet bildades på 900-talet och var en stormakt, men förlorade sin självständighet på 1700-talet. Man återfick den 1918.

Sedan Sovjetunionens fall i slutet av 80- och början av 90-talet har Polen fria val och marknadsekonomi (baserad på arbetsfördelning, priset på varor och tjänster bestäms av utbud och efterfrågan). Landet är medlem i EU sedan 1 maj 2004 och Nato sedan 1999.

1772-1918 fanns ett polskt område som hette Galizien, ägt av det österrikiska kungahuset. Det är numera delat mellan Polen och Ukraina.

Några av städerna
Warszawa (”Varschává”). Huvudstad sedan 1596, då Sigismund III (på polska Zygmunt III Waza, ”Zygmunt chechi Váza”) gjorde den till det. Han var son till Johan III (grundare av Härnösand) och Katarina Jagellonica och sonson till Gustav Vasa. Sigismund var kung av Polen 1587–1632 och Sverige 1592–1599. Det är även landets största stad – med cirka 3,2 miljoner invånare i tunnelbaneområdet. Genom staden rinner floden Wisła (”Viswa”).

Kraków (”Krákof”) var Polens huvudstad efter Poznań. Det är landets näst största stad med nästan 1,5 miljoner i storstadsområdet. Gamla staden är sedan 1978 ett världsarv.

Łódź (”Wodch”) är Polens tredje största stad, med 698 688 invånare. En fjärdedel av  invånarna utplånades i andra världskriget. Stadens namn betyder ”båt” på nutida polska. Troligen kommer det av en liten å, Łódka (”Wådka”), som betyder ”liten båt”, som rinner genom staden. Ån försörjde en gång i tiden stora delar av Łódź textilindustri med vatten. Lite kuriosa om Wådka. Ordet vodka, även från ryska водка (vådka), är en variant på вода (våda) som betyder vatten. Så drycken vodka syftar egentligen på vatten.

Wrocław (”Vråttsoaff”) är landets fjärde största stad med 633 105 invånare. Universitetsstad och ett viktigt industri-, utbildnings- och kulturcentrum.

Poznań (”Påsnan”) var under Polens äldsta historia (från 900-talet) landets huvudstad. Det är Polens femte största stad, vid floden Warta. Staden har idag 546 829 invånare (963 332 i storstadsområdet). Poznań är med sitt historiska arv och läge mellan Warszawa och Berlin ett viktigt centrum för näringsliv, transporter, utbildning och kultur. Universitetet är ett av landets största.

Gdańsk (”Gdánsk”) är en historisk hansastad (Hansan fanns från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet). Sedan 1945, då staden blev polsk, är den främst polskspråkig. Gdańsk är landets 6:e största stad, med 461 531 invånare.

Bydgoszcz (”Bydgoschtch”)   tillhör Polen sedan 1918. Det är landets 8:e största stad, med 358 614 invånare (med förorter drygt 400 000). Staden har två universitet och två högskolor. Den är ett viktigt kulturellt centrum med ett av Polens bästa konserthus. Bydgoszcz har många fina byggnader. Staden kallas även Polens Amsterdam på grund av sitt läge vid flera viktiga vattendrag, bl. a. floden Wisła.

Katowice (”Kátåvitse”) blev stad 1865 och polsk 1922. 1953-1956 hette staden Stalinogród. Idag är det en industristad och Polens 10:e största stad. Folkmängden är strax över 300 000. Hockey-VM 1976 spelades där.

Religion
87-90% är romerska katoliker. 1978–2005 var polacken Karol Józef Wojtyła påve, hans påvenamn var på svenska Johannes Paulus II (den andre), på engelska John Paul II (the second), på polska Jan Paweł II (”drogi”).

Övriga är ortodoxa kristna, protestanter (Sveriges statsreligion) och bland annat judar.

Judarna
I vissa källor står judarna inte ens med. Före andra världskriget bodde 3-3,5 miljon judar i Polen, av 20 miljoner invånare.

Bara cirka 10% (300 000-350 000) av Polens judar överlevde Förintelsen. Totalt förintades en miljon judar under andra världskriget.

Efter kriget, 1968–1972, lämnade tusentals polska judar landet. De flesta av dem kom till Sverige, bland andra min brors svärföräldrar och deras släktingar 1969.

Personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Polen: 15 800

Man tror att det idag finns bara några få tusen judar i Polen.

Staden Oświęcim (”Åshfiechim”) har du troligtvis aldrig hört talas om. Staden med 40 979 invånare heter på tyska Auschwitz. Fyra kilometer från stadens centrum finns det mest ökända nazistiska koncentrations- och förintelselägret (koncentrationsläger betyder att man koncentrerar oönskade människor på en plats i väntan på att förinta dem). När det blev fullt byggdes Birkenau upp alldeles bredvid.

Auschwitz bestod av tre huvudläger:

Auschwitz I – Stammlager, koncentrationsläger och lägrens administrativa centrum

Auschwitz II – Birkenau, koncentrations- och förintelseläger;

Auschwitz III – Monowitz, arbetsläger med bland annat fabriken IG Farben.

90% av de som deporterades till lägret var judar. Övriga var polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och personer av annan nationalitet. Det fanns även homosexuella på lägret.

Det var verksamt 1940-januari 1945. Det är idag museum dit bland andra svenskar vallfärdar. Där kan man se hur lägret såg ut och fungerade, samt läsa namnen på de 1,1 miljoner (av de 1,3 miljoner som kom dit) som förintades.

Innan förintelsen var 60% av invånarna i Oświęcim judar. Nu, år 2020, finns inga kvar. Den siste (som även bott i Malmö) dog för 20 år sedan.

Sevärdheter i landet
Landets mest kända saltgruva ligger rakt under staden Wieliczka (”Vieliitchka”). Gruvan har varit i drift sedan 1200-talet och är en av världens äldsta saltgruvor i drift. Dit har min familj varit, men inte jag. Det såg riktigt häftigt ut på bilderna.

Nationalparken Słowiński (”Swåvinskii”) finns på Unescos naturreservatlista. Den största sevärdheten är de 40 meter höga rörliga sanddynerna, vinden blåser sand över allt som finns i dess väg. Insjöarna Lebsko och Gardno upptar över hälften av parkens yta. Här finns växter och djur som är typiska för havskusten. Fin utsikt över området har man från fyrtornet vid sanddynen Czolpino och från utsiktstornet på berget Rowokól.

I byn Kluki finns ett friluftsmuseum. Här anordnas olika folkfester som visar för området typiska sysselsättningar, slöjd och teknik.

Språket
Landet gränsar till Ryssland och ryskakunskaperna hos befolkningen är goda (mycket av historiska skäl). Polska påminner också en hel del om ryska, men de använder inte samma alfabet. Det första polska uttryck jag lärde mig hemma när jag var liten var dzień dobry (djin dobri), som betyder god dag – men det visste ingen i familjen då. Det bara råkade hamna i rätt sammanhang. På ryska heter det ungefär dobri denj.

Mat
Pierogi är Polens nationalrätt. Finns i många olika varianter med olika fyllning och kryddor. Vanligast är kött, keso, surkål, bovete och säsongens frukter.

Bigos är känd i Sverige som jägargryta. Gjord på olika kött, kål, surkål, korv, honung, svamp och hela tomater eller tomatpuré. Serveras ofta med rågbröd eller mosad potatis som tillbehör.

Golabki (eller golombki som min svägerska kallar det) kan jämföras med kåldolmar. Det är nötfärs, fågel, fårkött eller en vegetarisk rätt med ris, svamp och lök som sveps in i stora kålblad och steks eller puttrar en stund i en slags krämig tomatsås.

Kielbasa som betyder korv är polsk basföda och finns i många olika varianter.

Lazanki är pasta (äggnudlar är den sort som är närmast orginalet) med kål eller surkål, korv/kött eller svamp.

Zapiekanka är en gigantisk varm macka, men den är enkel att göra. Det är rostad baguette med massa smörstekta champinjoner och riven ost. Toppas gärna med ketchup och salladslök vid servering. Kallas även “polsk pizza” för att den kan köpas på tågstationer i landet.

Polskie Naleśniki betyder polska pannkakor. Serveras ofta med ost eller kvarg blandat med socker, sylt eller frukt. De med ost i heter Nalesniki z serem (pannkakor med ost).

Barszcz (”barsch”) är det polska namnet på borstj, rödbetssoppan som många nog förknippar bara med Ryssland. Men det finns ingen speciell polsk variant, den görs olika även i olika delar av Ryssland. Serveras som där med smetana (som normalfet Créme Fraiche i konsistensen men smakar grädde, finns i vissa matvarubutiker även i Sverige).

Rosól är en soppa innehållande vatten, lök, grön selleri, persilja, kål, purjölök och kyckling (vilken del som helst). När allting kokat ihop smaka av med salt och peppar.

Kotlet Schabowy är ganska lik Wienerschnitzel. Panerad fläskkotlett eller fläskkarré med mosad potatis och grönsaker. Istället för fläskkött kan man använda kyckling.

Placki Ziemniaczane är potatispannkaka med lök, morötter eller andra grönsaker. Serveras varm med smetana. Eller så kan du ringla socker över.

Oscypek är rökt ost från saltad fårmjölk.

Czarnina är en soppa gjord på ankblod och fågelbuljong. Det finns även gyllene Czarnina, utan blod.

Golonka är fläsklägg.

Zurek är en sur rågsoppa med kött och ibland även kokt potatis och ägg. Kan serveras i en sopptallrik, men traditionellt får man den i ett bröd.

Zrazy kan göras på många sätt med olika fyllningar. Traditionellt är det oxrullader smaksatta med salt och peppar och fyllda med grönsaker, svamp, potatis och ägg och stuvade i en särskild sås. Serveras ofta med mosad potatis och någon grönsak.

TEXT: Stina Palm

KÄLLA: Wikipedia, Wikimedia,
www.polen.travel, polen.guru, sydsvenskan.se, skma.se, dn.se, swedenabroad.se, historiska.se, swedishnomad.com, bulletinen.org, thespruceeats.com, mathem.se, zeinaskitchen.se, aftonbladet.se, ripleybelieves.com, curiouscuisinere.com, radiodokumentären Ickemedborgarna.