Trådlös ström

Teslatransformator, bild från Wikipedia

Det första experimentet för överföring av trådlös ström var med hjälp av två antenner som var i resonans med varandra. Detta experiment inspirerade Nikola tesla till att bygga en tesla transformator. En tesla transformator fungerar enligt samma princip som en krets med två antenner. Tesla transformatorn består av två elektriska spolar utan järnkärna. Primärspolen är ihopkopplad med en kondensator och bildar en svängningskrets. Primärspolen och kondensatorn är kopplade till ett högspänningsaggregat och ett gnistgap. När kondensatorn har laddats upp sker en urladdning till spolen via gnistgapet. När kondensatorn är urladdad bryter magnetfältet i primärspolen ihop och det uppstår en spänning med motsatt potential som åter laddar kondensatorn. Det uppstår en elektrisk svängning i primärspolen som skapar ett elektromagnetiskt fält som går till sekundärspolen som också den är en svängningskrets med samma egenfrekvens som primärspolen. Det induceras en hög högfrekvent växelspänning i sekundärspolen på grund av det elektromagnetiska fältet från primärspolen och sekundärspolens höga varvtal.

Enligt samma princip fungerar också den moderna överföringen av trådlös ström. Där har man också två spolar med samma egenfrekvens. Man kan med elektroniska generatorer och transistorer sluta och bryta strömmen till sändarspolens svängningskrets i takt med dess frekvens och därmed överföra ström till den. Ett sådant drivsteg fungerar enligt samma princip som en DC till AC omvandlare fast med mycket högre frekvens.

Mellan sändare spolen och motagare spolen kan man placera ett metamaterial som förlänger räckvidden.

Ronny Östman