Hur radiovågor alstras

Radiovågor

Radiovågor. Bild hämtad på Pixabay.

 

 

 

 

 

 

 

Radiovågor alstras när elektriskt laddade partiklar t.ex. elektroner från atomer accelereras till höga hastigheter.

Det äldsta sättet att alstra radiovågor var med hjälp av ett batteri, en Gnistinduktor, ett gnistgap och en antenn. Gnistinduktorn är en typ av transformator den består av två spolar på en järnkärna. När strömmen bryts igenom primärspolen på gnistinduktorn så uppstår en hög spänning på sekundärspolen. Den strömmen leds till ett gnistgap som sitter på två antenntrådar. Varje gång en gnista uppstår på gnistgapet i antennen sker en svängning av elektriska laddningar i antennen trådarna. Det uppstår ett varierande elektriskt fält på grund av den elektriska laddningen och ett varierande magnetfält på grund av strömmen i antennen. Ett varierande elektriskt fält alstrar ett varierande magnetfält på ett annat ställe som alstrar ett varierande elektriskt fält på annat ställe.

När elektronröret uppfanns kunde man bygga elektroniska oscillatorer som avger radiovågor. En elektronisk sändare består av en oscillator som alstrar svängningar. Den består av en svängningskrets en kondensator och en spole.

Några naturliga radiovågsalstrare:
Åskblixten är en elektrisk urladdning som avger radiovågor dessa radiovågor kan man ta emot med en mellanvågs antenn. En mellanvågs antenn består av en spole med en ferrit järnkärna och en kondensator. Radivågen inducerar genom induktion en högfrekvent växelspänning i antenn spolen.

I rymden finns det neutronstjärnor som alstrar radiovågor som likt en fyr roterar och skickar ut radiovågor åt olika håll.

Kosmiska bakrundstrålningen. Är radiovågor i mikrovågsområdet som täcker varje vrå i hela universum. Dessa vågor blev till i universums begynnelse big bang. Dessa elektromagnetiska vågor var i början väldigt mycket högfrekventa och hade väldigt hög energi men medan rymden expanderade så drogs vågorna ut till mycket lägre frekvens. Genom att studera variationen i den kosmiska bakgrundsstrålningen kan man få en uppfattning av fördelningen av materia i det tidiga universum.

I rymden finns det väteatomer. Väteatomerna består av en positivt laddad proton och en negativt laddad elektron. Både protonen och elektronen har ett spinn båda roterar runt sig själva. En elektrisk laddad partikel som roterar runt sig själv alstrar ett magnetfält. Både protonen och elektronen som har spinn uppför sig därför som små magneter.
Om protonen och elektronen spinner åt samma håll så har väteatomen högre energi än om de roterar åt samma. Övergången mellan dessa tillstånd avger väteatomen radiovågor.

Ronny Östman