TILLÄGG TILL JERSEYARTIKLARNA I ÖBACKABRUS

Den tröja man kallar Jersey kom ursprungligen från ön på grund av öns stickningshandel på medeltiden. Jerseytröjan blev ett populärt klädesplagg, speciellt bland fiskare eftersom det behöll sin vattentäthetskvalitet, det
använda färgämnet avlägsnade inte de naturliga oljor som finns i ullen.

Ishockeytröjor kallas jersey trots att det är ett helt annat material för att amerikanerna använde tröjorna när de spelade fotboll; då, när de äntligen började spela hockey, använde de samma namn.

Jerseykor
Formerna är fina, vilket gör dem till en attraktiv liten ras. Jerseykor liknar nästan rådjur.

Korna är alerta men snälla. De är kända för att vara väldigt samarbetsvilliga och ha bra humör, vilket gör dem populära på gårdarna. Men de kan vara ganska nervösa jämfört med andra raser.

De första jerseykorna importerades till Sverige 1890 och rasen fick namnet SJB, Svenskt Jerseyboskap. 2015 fanns 6 963 st. Idag finns det cirka 2 000, vilket utgör mindre än 1% av alla kor i landet. Min morfar var mjölkbonde i södra Hälsingland på 50-80-talet och då hade bönder i trakten rasen.

Mjölken
Jerseykornas mjölk har 4,11% protein – svensk mjölk har 3,3-3,5%. Fetthalten är 5,93% – nästan dubbelt mot svensk standardmjölk som har 3%. Svensk mjölks naturliga fetthalt är mitt emellan – ungefär 4,2%. Jerseymjölk har också 25% mer kalcium än genomsnittet! Svensk standardmjölk har 120 milligram per deciliter. Utgår man då från att den tillhör genomsnittet har jerseymjölken alltså 150 milligram kalcium per deciliter, vilket blir 375 milligram i ett vanligt dricksglas. 3 glas mjölk ger alltså en bra bit över hela dagsbehovet för barn upp till 20 år, gravida och ammande.

Köttet
Jerseykor växer långsammare än andra, vilket medför en ökad marmorering (fettet är mer insprängt än att det sitter i stora bitar), mörhet och smak.

Jerseykor i andra länder
Jerseyboskap är en av världens äldsta raser, de kom redan på 1700-talet. Rasen är även bland de mest kända och den näst populäraste mjölkrasen i världen!

De finns i över 100 länder. Här är några av dem:

Sverige. 2 000, mindre än 1% av alla kor, kallas SJB – Svenskt Jerseyboskap.

Danmark. Cirka 60 000, landets näst största koras.

Storbritannien. 6000 st. En av de äldsta besättningarna finns hos drottningen vid Windsor Castle.

Tyskland. Känd – men inte utbredd. Knappt 100 gårdar med cirka 3 000 kor.

Schweiz. Väldigt ny i landet – kom dit 1995. 2013 fanns det 9 656 stycken jerseykor i landet.

Frankrike. Inte så vanlig.

Nederländerna. Inte så vanlig, runt 100 st.

Australien. Näst vanligaste rasen.

Nya Zeeland. 9% av landets ca 9,9 miljoner kor = ca 8 910 jerseykor.

Kanada. 4% av de 11,9 miljoner korna i landet = 476 000.

USA. American Jersey, näst vanligaste rasen.

Guatemala. Landets huvudsakliga mjölkkoras, över 60% = över 42 000 jerseykor.

Argentina. Ungefär 10 000.

Mexiko. Inte så många.

Kenya. 4:e vanligaste.

Zimbabwe. Näst vanligaste rasen.

Japan. Näst populäraste rasen, det finns över en miljon djur.

 

Jag hittar även uppgifter om att jerseykor ska finnas i Italien i Europa.

Brasilien, Peru, Uruguay, Colombia och Venezuela i Sydamerika.

Costa Rica i Centralamerika.

Sydafrika i Afrika.

Men jag hittar inget om antal i de olika länderna.

 

Tidvatten

Orsak
Tidvattnet orsakas av att månens och solens dragningskraft inte är lika över hela jorden, vilket ger upphov till tidvattenkrafter.

Solens och månens tidvattenkrafter förstärker varandra och vattennivån blir högre än genomsnittet. Tidvattenkrafterna från solen är knappt hälften så stora som månens, trots att månen är mycket mindre. Så är det p.g.a. att solen ligger mycket längre ifrån jorden. Då jorden roterar kring sin axel ungefär ett varv per dygn, kommer en given ort att ha högvatten ungefär två gånger per dygn, en gång när den är närmast månen och en gång när den är vänd bort från månen (när den är närmast solen).

Världens högsta tidvatten
Världens högsta tidvatten finns i Fundybukten och Ungavabukten på kanadensiska östkusten, upp till 17 meter.

Världens snabbaste tidvattenström
Saltstraumen (Saltströmmen) nära Bodø i nordnorge har världens snabbaste tidvattenström: 22 knop eller 40 kilometer i timmen.

Inga/låga tidvatteneffekter
Vissa havsvikar saknar i princip tidvatteneffekter. Ett exempel är Bottenviken, där effekterna av tidvatten är nästan omätbara.

Tidvattenhöjden ute i oceanerna – t. ex. i södra Stilla havet där bl. a. en av världens mest kända stränder, Bondi Beach i Sydney, Australien, ligger – är högst ungefär en meter.

Förlopp
Redan en stund före flodens ankomst hörs ett fruktansvärt dån och därpå kommer flera 3,5-4,5 meter höga, långsträckta vågor efter varandra.

Ebb och flod
Jag kände till benämningarna ebb och flod sedan jag var på Jersey, men trodde att ebb betyder lågvatten och flod betyder högvatten.

Men det är alltså själva höjningsprocessen som kallas flod och sänkningsprocessen som kallas ebb. De tar båda ca 6 timmar.

Beräkning av tidvatten
Människan har länge vetat att tidvattnet är regelbundet återkommande och under 1600-talet föreslog Johannes Kepler att det var månens gravitation som skapade tidvattnet. Den första kompletta matematiska teorin över tidvatten presenterades 1775 av Pierre-Simon Laplace med sin dynamiska tidvattensteori.

Inom sjöfarten har det länge funnits behov av att kunna förutsäga tidvattnet. De astronomiska parametrarna återkommer med förutsägbar regelbundenhet. För varje enskild plats längs kusten kan man anta att det totala tidvattnet är en summa av de olika tidvattenbildande faktorerna. Om det finns tillgång till en lång mätserie av tidvatten kan den delas upp i alla sina enskilda parametrar med hjälp av en analys. Med hjälp av detta kan sedan säkra prognoser för framtida tidvatten skapas.

När jag var på ön
Så här såg höjningarna och sänkningarna samt andra förhållanden som påverkar ut när jag var på Jersey, lördagen den 19-lördagen den 26 juli 1997. Tiderna är de lokala, en timme efter oss:

1997-07-19
01:46 – 2.25 meter, lågvatten
06:23 – Soluppgång
7:29 – 10.16 meter, högvatten 14:08 – 2.04 meter, lågvatten
19:50 – 10.67 meter, högvatten 22:04 – Solnedgång

1997-07-20
2:34 – 1.61 meter, lågvatten
5:23 – Fullmåne
6:25 – Soluppgång
8:14 – 10.78 meter, högvatten
14:55 – 1.51 meter, lågvatten
20:34 – 11.23 meter, högvatten
22:03 – Solnedgång

1997-07-21
3:20 – 1.10 meter, lågvatten
6:26 – Soluppgång
8:58 – 11.24 meter, högvatten
15:40 – 1.13 meter, lågvatten
21:18 – 11.59 meter, högvatten
22:02 – Solnedgång

1997-07-22
4:05 – 0.80 meter, lågvatten
6:27 – Soluppgång
9:42 – 11.47 meter, högvatten
16:25 – 0.98 meter, lågvatten
22:01 – Solnedgång
22:02 – 11.71 meter, högvatten

1997-07-23
4:49 – 0.74 meter, lågvatten
6:28 – Soluppgång
10:26 – 11.44 meter, högvatten
17:09 – 1.08 meter, lågvatten
22:00 – Solnedgång
22:47 – 11.54 meter, högvatten

1997-07-24
5:35 – 0.93 meter, lågvatten
6:30 – Soluppgång
11:12 – 11.14 meter, högvatten
17:55 – 1.40 meter, lågvatten
21:58 – Solnedgång
23:33 – 11.11 meter, högvatten

1997-07-25
6:22 – 1.36 meter, lågvatten
6:31 – Soluppgång
12:00 – 10.61 meter, högvatten
18:44 – 1.91 meter, lågvatten
21:57 – Solnedgång

1997-07-26
00:23 – 10.47 meter, högvatten
1997-07-26, 6:32 – Soluppgång
1997-07-26, 7:11 – 1.96 meter, lågvatten
1997-07-26, 12:53 – 9.94 meter, högvatten
1997-07-26, 19:36 – 2.52 meter, lågvatten
1997-07-26, 21:56 – Solnedgång

Jämförelse med måndagen den 18 mars 2019:
4:01 – 9.38 meter, högvatten
6:16 – Soluppgång
10:48 – 2.54 meter, lågvatten
16:34 – 9.73 meter, högvatten
18:17 – Solnedgång
23:16 – 2.33 meter, lågvatten

Inte bara häftigt
Är man inte van vid tidvatten må det vara häftigt att på avstånd se på eller se skillnad mellan olika tider på dagen.

Men det finns förstås farliga aspekter med tidvatten.

Vid flod blir vattennivån dramatiskt mycket högre snabbt. Det är starka vågor som kommer in, ju längre mellan vågorna ju starkare är de.

Men även ebb kan vara farligt, då vattnet åker tillbaka snabbt så man kan dras med.

Tidvattentider och -larm, framför allt på platser med höga nivåer, ska alltid tas på största allvar.

När vi var på stranden vid hotellet en dag var det några småkillar som ständigt frågade oss vad klockan var och de hade en pinne som de flyttade på stranden. Troligen hade de blivit lärda att lämna stranden en viss tid på grund av tidvattnet.

Från mitten av maj till slutet av september patrulleras följande stränder av professionella badvakter: St. Ouen’s Bay, St. Brelade´s Bay och Plémont på nordostkusten. På dessa stränder markeras de patrullerade områdena, där du kan simma, med röda och gula flaggor. Det finns en vakt vid West Park, nordväst om vårt hotell, men området patrulleras inte. De flaggmarkerade områdena flyttas under dagen beroende på tidvattnet. Simmare uppmanas av badvakterna att flytta sig in i de nya områdena om nödvändigt. Om förhållandena är farliga eller olämpliga för simning, visas röda flaggor. Badvakterna är bara glada för att få ge råd åt simmare angående strandens säkerhet, så tveka inte att fråga om du undrar. Jersey har bland de kraftigaste tidvattnen i världen, så var försiktig när du badar eller utforskar strandlinjen.

Jag nämnde Bondi Beach i Australien, där tiotusentals turister befinner sig. Då kan även det låga tidvattnet ställa till det ordentligt.

KÄLLOR: Youtube, jerseyheritage.org, britainsbestguides.org, albatros.se, willyweather.com.au, expressen.se, smhi.se, smalanningen.se, seymourhotels.com, so-rummet.se, yle.fi, theguardian.com, mycketprotein.se, illvet.se, directferries.co.uk, utveckling.com, jersey.com, bbc.com, thatsfarming.com, kurera.se, http://elingsark.se, Växa Sverige, mjolk.se, royaljersey.co.uk, thecattlesite.com, www.dairybarnsystems.co.nz, afs.okstate.edu, jerseycanada.com, fromages-france.com, remeker.nl, jersey-dk.dk, www.gbcbiotech.com, reseguiden.se, wirum.se, bcdiary.ca, arps.diary.com, thepatriot.co.zw, lw-heute.de, www.landwirtschaft.ch, lid.ch, drovers.com, indexmundi.com, www.kzndard.gov.za, matteboken.se, djexport.dk, jordbruketisiffror.wordpress.com, Facebook, skatteverket.se, ericyoungorchid.org, turistbroschyrer och kartor från ön.

Alla mina bilder från ön