Trådlös ström

Teslatransformator, bild från Wikipedia

Det första experimentet för överföring av trådlös ström var med hjälp av två antenner som var i resonans med varandra. Detta experiment inspirerade Nikola tesla till att bygga en tesla transformator. En tesla transformator fungerar enligt samma princip som en krets med två antenner. Tesla transformatorn består av två elektriska spolar utan järnkärna. Primärspolen är ihopkopplad med en kondensator och bildar en svängningskrets. Primärspolen och kondensatorn är kopplade till ett högspänningsaggregat och ett gnistgap. När kondensatorn har laddats upp sker en urladdning till spolen via gnistgapet. När kondensatorn är urladdad bryter magnetfältet i primärspolen ihop och det uppstår en spänning med motsatt potential som åter laddar kondensatorn. Det uppstår en elektrisk svängning i primärspolen som skapar ett elektromagnetiskt fält som går till sekundärspolen som också den är en svängningskrets med samma egenfrekvens som primärspolen. Det induceras en hög högfrekvent växelspänning i sekundärspolen på grund av det elektromagnetiska fältet från primärspolen och sekundärspolens höga varvtal.

Enligt samma princip fungerar också den moderna överföringen av trådlös ström. Där har man också två spolar med samma egenfrekvens. Man kan med elektroniska generatorer och transistorer sluta och bryta strömmen till sändarspolens svängningskrets i takt med dess frekvens och därmed överföra ström till den. Ett sådant drivsteg fungerar enligt samma princip som en DC till AC omvandlare fast med mycket högre frekvens.

Mellan sändare spolen och motagare spolen kan man placera ett metamaterial som förlänger räckvidden.

Ronny Östman

 

Atomen

All materia består av atomer. Den förste som kom på tanken att allt består av atomer var greken Demokritos. Han tänkte sig att en sten kunde dela upp sig i allt mindre beståndsdelar tills det inte gick att dela upp den i mindre partiklar: atomer. Ordet atom betyder odelbar.

Man tänkte sig att atomerna fastnade i varandra som magneter.

På 1700 talet gjorde man experiment som tydde på att det fanns atomer. Man fann att materia reagerade kemiskt med varandra i vissa viktproportioner. T.ex. så reagerade vid samma tryck och temperatur en liter vätgas med en halv liter syrgas till en liter vattenånga om temperatur och tryck är detsamma så innehåller samma volym gas samma antal partiklar.

Det var Albert Einstein som såg beviset på att det fanns atomer. Pollen korn i vatten uppvisar en slumpartad rörelse. Det är atomernas rörelse i vattnet som puttar till pollen kornen.

Det går inte att se atomerna i ett vanligt ljusmikroskop på grund av att ljusets våglängd är mycket större än själva atomen däremot ett elektronmikroskop med mycket kortare våglängd.

Den enklaste atomen är väteatomen. Den består av en positivt laddad atomkärna en proton och en negativt laddad elektron som roterar runt atomkärnan och bildar ett skal. Protonen och elektronen dras till varandra på grund av deras laddning. Varför elektronen och protonen inte fastnar vid varandra och kollapsar till en punkt beror på att: Elektronen som rusar runt atomkärnan dras utåt på grund av centrifugalkraften. Det beror också på att elektronen är en materievåg. Ett varv runt atomkärnan ska vara längden av en eller flera våglängder. Om vågens omkrets inte är det så kommer vågen igenom interferens att släckas ut elektronen upphör att existera. Materievågens frekvens beror av elektronens hastighet på grund av det kan elektronen bara kretsa vissa bestämda banor. När elektronen hoppar mellan vissa banor ändras atomens energi. Elektronen kan ta emot energi från strålning flyttas till en annan bana längre ut och hoppa till en annan bana med lägre energi och stråla ut ljus med lägre energi.

Om en atompartikel t.ex. en elektron stängs in i ett litet område kommer elektronens materievåg att bilda en stående våg. Där vågen gör störst utslag där finns det störst sannolikhet att elektronen befinner sig. Eftersom elektronens hastighet beror av våglängden kommer elektronens hastighet att vara större ju mindre område som elektronen är bunden till. Elektronen kan aldrig stå still. Elektronen kan därför inte finnas inuti atomkärnan eftersom den elektriska kraften mellan protonen och elektronen är för liten.

Ronny Östman

 

Hur radiovågor alstras

Radiovågor

Radiovågor. Bild hämtad på Pixabay.

 

 

 

 

 

 

 

Radiovågor alstras när elektriskt laddade partiklar t.ex. elektroner från atomer accelereras till höga hastigheter.

Det äldsta sättet att alstra radiovågor var med hjälp av ett batteri, en Gnistinduktor, ett gnistgap och en antenn. Gnistinduktorn är en typ av transformator den består av två spolar på en järnkärna. När strömmen bryts igenom primärspolen på gnistinduktorn så uppstår en hög spänning på sekundärspolen. Den strömmen leds till ett gnistgap som sitter på två antenntrådar. Varje gång en gnista uppstår på gnistgapet i antennen sker en svängning av elektriska laddningar i antennen trådarna. Det uppstår ett varierande elektriskt fält på grund av den elektriska laddningen och ett varierande magnetfält på grund av strömmen i antennen. Ett varierande elektriskt fält alstrar ett varierande magnetfält på ett annat ställe som alstrar ett varierande elektriskt fält på annat ställe.

När elektronröret uppfanns kunde man bygga elektroniska oscillatorer som avger radiovågor. En elektronisk sändare består av en oscillator som alstrar svängningar. Den består av en svängningskrets en kondensator och en spole.

Några naturliga radiovågsalstrare:
Åskblixten är en elektrisk urladdning som avger radiovågor dessa radiovågor kan man ta emot med en mellanvågs antenn. En mellanvågs antenn består av en spole med en ferrit järnkärna och en kondensator. Radivågen inducerar genom induktion en högfrekvent växelspänning i antenn spolen.

I rymden finns det neutronstjärnor som alstrar radiovågor som likt en fyr roterar och skickar ut radiovågor åt olika håll.

Kosmiska bakrundstrålningen. Är radiovågor i mikrovågsområdet som täcker varje vrå i hela universum. Dessa vågor blev till i universums begynnelse big bang. Dessa elektromagnetiska vågor var i början väldigt mycket högfrekventa och hade väldigt hög energi men medan rymden expanderade så drogs vågorna ut till mycket lägre frekvens. Genom att studera variationen i den kosmiska bakgrundsstrålningen kan man få en uppfattning av fördelningen av materia i det tidiga universum.

I rymden finns det väteatomer. Väteatomerna består av en positivt laddad proton och en negativt laddad elektron. Både protonen och elektronen har ett spinn båda roterar runt sig själva. En elektrisk laddad partikel som roterar runt sig själv alstrar ett magnetfält. Både protonen och elektronen som har spinn uppför sig därför som små magneter.
Om protonen och elektronen spinner åt samma håll så har väteatomen högre energi än om de roterar åt samma. Övergången mellan dessa tillstånd avger väteatomen radiovågor.

Ronny Östman

Gula Villans Helsingforsresa

Hej Läsare!

Café Gula Villan, som är en Daglig verksamhet i Härnösand, åkte på en härlig resa i augusti detta år. Turen gick med buss ner till Stockholm och vidare med båt till Helsingfors. Vi var borta totalt tre dagar och hade jättekul hela tiden.

Här kan ni kika på en del av alla foton som togs.

Fotograf: Malin Stenberg

Christina besökte Ullared

GeKås butik i Ullared

Fotograf: Mangan2002~commonswiki på Wikimedia Commons

 

 

 

 

 

 

 

 

29 juli var jag till Ullared. Jag hade längtat så himla länge efter att få komma till Gekås och var så förväntansfull när jag kom dit. Det var proppfullt på parkeringarna när vi kom dit fast klockan bara var 07:00 (eller om den var 07:30 minns inte riktigt). Men det var massor utav människor där redan och långa köer.

Maten var supergod och den var inte dyr. Vi fick gå in där 2ggr för jag fick en sån fruktansvärd migrän så jag fick skynda mig ut från varuhuset när jag hade betalat och lägga mig i vår husvagn och vila. Sen när jag vaknade blev vi hungriga så vi gick in en andra gång och fortsatt att handla. Blev en liten krock när jag ställde mig i kön för jag höll på att gå in i en person med kundvagnen.

Gekås varuhus är jättestort. De har 3 plan och det var så rörigt att man nästan inte vet vad man ska ha. Det är större än Ikea i alla fall. En avdelning bara för djur, en avdelning för musik och film, en för bara leksaker och en för damkläder och herrkläder m.m.

Skrivet av Kicki

Hur det är att vara på en Folkhögskola

Vad är en en folkhögskola?

På en folkhögskola studerar du mera friare än i andra typer av skolformer, t.ex friskola eller en privat ägd skola. Varje folkhögskola har ett eget ansvar över hur deras undervisningar ska se ut. Varje folkhögskola har egna kurser och ämnen. På en folkhögskola tänker lärarna på vad du som är studerande behöver, vilka kunskaper du har och vad du har varit med om i livet, lärarna individanpassar och skräddarsyr ett schema som passar för dig. Undervisningen på folkhögskolan är gratis, men du måste betala för dina studiematerial, studieresor, lunch, kaffe med mera. Folkhögskolorna har även regler som man måste följa, annars kan man bli avstängd eller utslängd från sitt internat på skolan. Det finns 151 folkhögskolor i hela Sverige. Olika föreningar äger 108 folkhögskolor och landstingen äger resten av de 43 andra folkhögskolorna.

Vem kan gå på en folkhögskola?

Det är en skola för alla, alla som har gått i någon typ av skolform t.ex grundsärskola eller vanlig grundskola. Folkhögskolan är till för alla människor som vill studera vidare efter gymnasiet. Folkhögskolan är särskilt bra för de som bara har gått i skolan en kort tid. Folkhögskolan är också bra för invandrare och för arbetslösa personer. Kravet för att få studera på allmän kurs är att du ska vara minst 18 år eller äldre.

Bo på folkhögskolan

På nästan alla folkhögskolor har ett elevhem, ett s.k. internat där du kan bo och lära känna andra personer som går på de olika kurserna på folkhögskolan. Men då ska man även betala för sitt rum som du hyr och du betalar även för maten. Det finns också dagfolkhögskolor där du inte kan bo utan man studerar över dagen. De skolorna är vanligare i stora städer.

Det här kan du studera

För att en folkhögskola ska kallas för ”Folkhögskola” så ska alla folkhögskolor ha en allmän kurs för att det är lag på det. Förutom allmän kurs finns det också andra olika kurser som är speciella för just den enskilda folkhögskolan, t.ex profilkurser – studerar ett utvalt ämne hela tiden som t.ex teater eller musik och det finns också distans-, svenska- och -sommarkurser som man kan gå på. Allmän kurs är till för dig som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux för att få behörighet till att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. Du kan välja att gå en allmän kurs för då kan du få studera alla ämnena på en gång som är ihopblandade på lektionerna under olika teman som pågår ca 2 månader och olika inriktningar som är under 8 veckor istället för att gå på komvux för att studera ett ämne i taget. Du kan studera mellan 1 år till 3 år beroende på hur lång tid du har gått i grundskola eller på gymnasiet. En allmän kurs innehåller vanliga kärnämnen som svenska, matematik, engelska och samhällskunskap.

Kort om hur jag tycker om att gå på en folkhögskola

Jag trivs i den grupp jag går i och kursdelagarna och lärarna är mycket trevliga och snälla att prata och vara med. Man har fått mera nya kunskaper nu än innan man sökte och jag har fått lära känna nya människor som jag inte har träffat förut. Det är en fördel att gå gratis på alla föreläsningar och föreställningar som skolan ordnar. Folkhögskolan är en trivsam plats att vara på och som alla borde söka till. 🙂

Studera, händer, skriva, skola

 

 

 

 

 

 

Skriven av Helena.

Min konstnärsresa

Jag och min mamma Kicki var i år på en resa till, där det var en målarkurs för konstnärer. Ungefär hälften av deltagarna hade varit på samma kurs många år i rad, men de andra var nya på kursen precis som vi. Vi var ungefär 27 deltagare på kursen – landskapsmålning med valfri teknik.
Jag målade pastell och akvarell, några målade även med akryl och olja.
Första dagen gick vår lärare Bosse igenom planeringen. Han pratade också om akryl- och oljetekniker. Första dagen satt jag utanför ”vårt hus” och målade ett träd. Bosse gick från person till person och gav hjälp och tips.
En dag var vi på en bilutflykt till havet vid Grimshamn. Där mötte havet kusten i form av en stor våtmark med massor av fåglar och vackra blommor. Jag målade en äng med ett sjömärke-(en fartygssignal) och sedan försökte jag mig på att måla en brygga från sidan med havet under den. Det var svårt men roligt!
På onsdagen hade vi genomgång; alla fick visa två av sina målningar för de andra. Jag och mamma tillbringade onsdagseftermiddagen med att åka till mammas kompis-
2 timmar med bil ditvägen! Vi hade en trevlig kväll vid deras sommarstuga.
Dagen därpå var det utflykt igen – den här gången till en naturpark vid havet. Jag målade ett ängslandskap med träd och fick mycket beröm av förbipasserande människor och av Bosse. Det var bara det att jag glömt solkrämen! Jag blev röd som en tomat i ansiktet och på händerna. Det tog ungefär en och en halv vecka innan jag började se normal ut igen!
Sista dagen hade vi konstutställning! Det blev ett helt rum fullt med tavlor från alla deltagare. Bosse gick igenom tavlorna med var och en, sedan fick vi åka hem när vi ville. Mamma och jag smet iväg ganska tidigt!
Varje dag fick man fika två gånger, lunch och kvällsmat. Vi tog med oss mat och fika då vi hade utflykter. Då hade vi deltagarnas egna bilar + en liten buss.
Folkhögskolan hade också en samlingslokal för varje kurs, ett litet fikarum och jag hade dusch och TV på mitt rum. Det var ljusa fina lokaler, en trevlig stämning och bra personal!
Jag kommer gärna dit igen!

Hannas julklappstips

Mycket av det här kan man göra själv.

christmas_presents_by_smarelda

Örhängen Pärlor, ringar, hängen
Strumpor
Ett fint ljus Man kan stöpa själv
En ljusstake Av t. ex trä eller lera
Pennor- behövs alltid
En cd Går att spela in själv
En dvd
En halsduk Stickas eller virkas
En klädgalge Måla om en gammal galge
En tvål Man kan tillverka en egen
Tofflor Går att sy
En bok Skriv en själv!
Ett spel Gör själv. Spelpjäser, spelbräde, tärning, fin kartong
En blomma Kan man göra själv. En hyacintlök till exempel
Godis Går utmärkt att göra själv. En fin förpackning!
En deodorant
Brevpapper
En kudde
Kuponger på t.ex. disk eller  städning Görs självklart själv- fint textat.
 Ett halsband Går också utmärkt att göra själv.Glöm inte att man ev. ska kunna haka isär halsbandet.

Vår Skåneresa

Jag, mamma och pappa och vår schäfer Qlura åkte bil ned till Helsingborg i sydvästra Skåne. Vi åkte först ned till Stockholm och sedan sydväst genom Sverige. Resan tog ca 12 timmar- från 7 på morgonen till 7 på kvällen.

Jag, och mamma och pappa hyrde en stuga tillsammans en bit söder om Helsingborg. Jag hade ett eget rum! I stugan fanns också TV, tvättmaskin, dusch och ett fungerande kök.

Anledningen till att vi reste till Helsingborg var att vi skulle hälsa på min lillebror, hans fästmö och deras dotter som fyllde ett och ett halvt år under veckan vi var där. Vi firade även min lillebrors fästmös 30-årsdag!

Under vardagarna vi var där skulle dottern Meja gå på dagis, så vi fick hämta henne därifrån varje eftermiddag. Då åkte vi ofta bil en timme så att Meja kunde sova i bilen. (hon började på sitt dagis veckan innan och höll fortfarande på att skolas in! Vissa dagar åt vi (jag, brorsan Linus, Fiona och mamma, pappa och Meja) lunch i Helsingborg och varje dag fikade vi vid tretiden, då Meja skulle ha gröt. Ibland åt vi kvällsmat hos oss i stugan och ibland hos min bror.

Vi hade en schäfer med oss; Qlura, och min brors hund franska bulldoggen ”Frans”. Vi gick långa promenader med dem varje dag. Hundarna lekte bra tillsammans. Vår stuga låg nära havet så vi brukade gå ner till havet, men det var för kallt för att bada. På vägen ner till havet fanns det björnbärsbuskar så vi åt björnbär varje dag. På ängen bredvid huset fanns det ängschampinjoner så vi hade färsk svamp till maten nästan varje dag.

En dag gick vi på ”Helsingborgs kulturhus” och såg utställningen ”Loranga Loranga” som handlade om Barbro Lindgrens bokfigurer Loranga, Mazarin och Dartanjang. Utställningen bestod av hus i barnstorlek. Där fanns bland annat ett kök med tygmat och små kastruller. Meja bjöd oss på ”mat” i köket och så köpte vi ”korv” av henne i korvkiosken. Det var roligt!

Sista dagen var vi på ”Helsingborgs tropikarium” där de hade levande djur från Afrika, Sydamerika och från ett tropiskt hav. Vid fiket på tropikariet hade de en glasbur med surikater som bodde i en termitstack. På en avdelning hade de hajar och vackra fiskar. Där hade de också ”doktorsfiskar” som bet av döda hudceller då man stack ned dem i vattnet. Det kittlades!

I tropikariet fanns också lemurer, fladdermöss och en sandlåda där man kunde göra fram olika dinosaurieskelett. Vi grävde fram skallen på en Tyrannosaurius Rex!

Vi städade huset innan vi for hem. Innan hemresan var vi dock först på en utfärd med båt utanför Kullaberg. Det var meningen att vi skulle se tumlare- en sorts valar som liknar delfiner- men det var så höga vågor att det blev svårt. Jag tyckte mig ana ett sälhuvud och några ryggfenor… Spännande! Båten for upp på de över en meter höga vågorna och ner i dalarna med ett ”bonk”.

På vägen hem till Härnösand sov vi över i Norrköping alldeles vid Kolmården. Vi åt kvällsmat på vägen dit och fortsatte tidigt nästa dag efter en god hotellfrukost. Vi kom fram till Härnösand vid sextiden. Det var en rolig resa som jag gärna gör om!

Skrivet av Hanna Löfgren! Bilder kommer senare!