Europaskolan

Europaskolor finns på orter där större EU-organ finns lokaliserade. De omfattar nivåerna förskola, grundskola och gymnasieskola (sekundärskola) och undervisningen vid respektive skola bedrivs på flera av EU:s officiella språk.

EUs officiella språk
Europeiska unionens officiella språk omfattar 24 språk som har erkänd status inom Europeiska unionen. Dessa språk är: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, irländska (det enda officiella språk som inte är det mest talade språket), italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

De enda två språk som är officiella på nationell nivå i medlemsstaterna men inte på unionsnivå är luxemburgiska och turkiska.

Språkkunskaperna inom unionen varierar stort mellan medlemsstaterna. Tyska är det mest talade modersmålet, medan engelska är det språk som förstås av flest medborgare. Engelska är också det språk som lärs ut överlägset mest i utbildningsväsendet. I genomsnitt 94 procent av alla gymnasieelever inom unionen läser engelska under sin utbildning, vilket kan jämföras med 23 procent för franska. I grundskolan är motsvarande siffror 97,3 procent respektive 33,8 procent. Franska är däremot det enda språk som dominerar i samtliga av unionens tre politiska centrum, Bryssel, Strasbourg och Luxemburg.

Språksektioner i Europaskolan
Antalet språksektioner per skola är 3-12. Engelska, franska och tyska språksektioner finns vid samtliga Europaskolor. Vid två, Luxemburg I och Bryssel II, finns svenska språksektioner.

Det totala antalet svenska elever är cirka 400, varav de flesta, 350 går på Bryssel II.

Lista över Europaskolor
Belgien
Det finns fem Europaskolor i Belgien varav fyra i Brysselområdet, och en i Mol.

Bryssel I, i kommunen Uccle, öppnad 1958.

Förskolan: Danska, Tyska, Engelska, Spanska, Franska, Ungerska, Italienska, Polska (8)

Primär: Danska, Tyska, Engelska, Spanska, Franska, Ungerska, Italienska, Polska (8)

Sekundär: Danska, Tyska, Engelska, Spanska, Franska, Ungerska, Italienska, Polska (8)

Bryssel I – Berkendael
Förskolan: Tyska*, Grekiska*, Engelska*, Spanska*, Franska, Italienska*, Lettiska, Slovakiska (8)

Primär:

P1-P3: Tyska*, Franska, Lettiska, Slovakiska (3)

P4-P5: Franska, Lettiska, Slovakiska

Sekundär: 0

* Satellitklasser placerade på Europaskolan, Brussels I – Berkendael, trots att de inte har en motsvarande språksektion.

Bryssel II – Woluwé
Öppnad 1974 – en av de skolor som har en svensk språksektion.

Förskolan: Tyska, Engelska, Finska, Franska, Italienska, Litauiska, Nederländska, Portugisiska, Svenska (9)

Primär: Tyska, Engelska, Finska, Franska, Italienska, Lettiska, Nederländska, Portugisiska, Svenska (9)

Sekundär: Tyska, Engelska, Finska, Franska, Italienska, Lettiska, Nederländska, Portugal, Svenska (9)

Bryssel III, i kommunen Ixelles, öppnad 2000.

Förskolan: Tjeckiska, Tyska, Grekiska, Engelska, Spanska, Franska, Nederländska (7)

Primär: Tjeckiska, Tyska, Grekiska, Engelska, Spanska, Franska, Nederländska (7)

Sekundär: Tjeckiska, Tyska, Grekiska, Engelska, Spanska, Franska, Nederländska (7)

Bryssel IV, avsedd att finnas i stadsdelen Laeken i Bryssels kommun, men finns just nu i stadsdelen Berkendael i kommunen Forest. Öppnad 2006.

Förskolan: Bulgariska, Tyska, Engelska, Grekiska, Franska, Italienska, Nederländska, Rumänska (8)

Primär: Bulgariska, Tyska, Engelska, Grekiska, Franska, Italienska, Nederländska, Rumänska (8)

Sekundär: Bulgariska, Tyska, Engelska, Franska, Italienska, Nederländska, Rumänska (7)

Mol (norra Belgien, öster om Antwerpen), öppnad 1960.
Förskolan: Engelska, Franska, Nederländska (3)

Primär: Tyska, Engelska, Franska, Nederländska (4)

Sekundär: Tyska, Engelska, Franska, Nederländska (4)

Frankrike: Strasbourg, öppnade 2008.

Italien: Varese, öppnad 1960.

Förskolan: Tyska, Engelska, Franska, Italienska, Nederländska (5)

Primär: Tyska, Engelska, Franska, Italienska, Nederländska (5)

Sekundär: Tyska, Engelska, Franska, Italienska, Nederländska (5)

Luxemburg
Luxemburg I (Kirchberg), öppnad 1953 – en av de skolor som har en svensk språksektion. Språk: Förskolan: Tyska, Engelska, Spanska, Finska, Franska, Nederländska, Polska, Portugisiska, Svenska (9)

Primär: Tyska, Engelska, Spanska, Finska, Franska, Nederländska, Polska, Portugisiska, Svenska (9)

Sekundär: Tyska, Engelska, Spanska, Finska, Franska, Nederländska, Polska, Portugisiska, Svenska (9)

Luxemburg II (Bertrange/Mamer), öppnad 2007.
Förskolan: Tjeckiska, Danska, Tyska, Grekland, Engelska, Franska, Ungerska, Italienska (8)

Primär: Tjeckiska, Danska, Tyska, Grekland, Engelska, Franska, Ungerska, Italienska (8)

Sekundär: Danska, Tyska, Grekland, Engelska, Franska, Italienska (6)

Nederländerna: Bergen, öppnad 1963.

Förskolan: Engelska, Franska, Nederländska. Totalt: 3

Primär: Engelska, Franska, Nederländska. Totalt: 3

Sekundär: Engelska, Franska, Nederländska. Totalt: 3

Spanien
Alicante, öppnad 2002. Förskolan: Tyska, Engelska, Spanska, Franska. 4

Primär: Tyska, Engelska, Spanska, Franska. 4. Sekundär: Tyska, Engelska, Spanska, Franska. 4.

Storbritannien: Culham, öppnad 1978.

Tyskland
Frankfurt am Main, öppnad 2002. Förskolan: Tyska, Engelska, Spanska, Franska, Italienska (5)

Primär: Tyska, Engelska, Franska, Italienska (4)

Sekundär: Tyska, Engelska, Franska, Italienska (4)

Karlsruhe, öppnad 1962.
Förskolan: Tyska, Engelska, Franska (3)

Primär: Tyska, Engelska, Franska (3)

Sekundär: Tyska, Engelska, Franska (3)

München, öppnad 1977.

Förskolan: Tyska, Engelska, Spanska, Franska (4)

Primär: Tyska, Grekiska, Engelska, Spanska, Franska, Italienska, Nederländska (7)

Sekundär: Tyska, Engelska, Franska, Italienska, Nederländska (5)

En svensk förskollärare berättar
Kerstin Rens började jobba som förskollärare på Europaskolan II Woluwe 2011 och hon berättar så här:

Historia
Allt började i Luxemburg 1953. Under de här åren har EU, och med det Europaskolan, vuxit betydligt. Idag får 27 000 elever utbildning i 14 Europaskolor i 7 EU-medlemsstater!

Elever och språk
På min skola, EEB2 (Ecole Européenne Bruxelles II) som startade 1974, är det numera ca 3 300 elever. Antalet barn som kommer till skolan vid läsårets början utan kunskaper i svenska har ökat de senaste åren. Det var fler barn tidigare som hade svensk-svenska föräldrar och talade svenska hemma, numera är de kanske bara två-tre barn per klass som har det så, resten har föräldrar som har träffats via jobbet på EU och sen gift sig och fått barn, det är flest svenska pappor som har gift sig med en kvinna från ett annat land.

Då Svenska sektionen har ett gott rykte och den svenska skolan anses vara mer mänsklig än många andra länders så väljer man då den svenska sektionen fastän barnet inte pratar svenska, de flesta barn talar franska flytande då de börjar på fransktalande dagis vid några månaders ålder.

Engelska, franska och flamländska är ju de stora språken som används här i landet.

Läroplan och lärare
Europaskolan har en egen läroplan och den har Skolverket varit med och gjort, även lärare. Den är en mycket teoretisk där det ej finns någon slöjd, hemkunskap eller annat. Redan i årskurs ett på Primär när barnen oftast är sex år, eller fem eller sju, börjar barnen att läsa ett annat språk, engelska eller franska och i första året på Sekundär då barnen oftast är 11 år så kommer det andra språket in och ju äldre barnen blir ju fler ämnen hålls på första och andra språket så det blir relativt lite undervisning på svenska under de sista skolåren. De flesta elever tar studenten/Baccen vid 18 års ålder.

På varje Europaskola finns det lärare som är utsända av sina länders statliga skolverk såsom Skolverket i Stockholm som sköter urvalsförfarande och anställning av lärare till Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg. De utsända lärarna får stanna i högst nio år.

TEXT: Stina Palm
KÄLLA: eursc.eu

Politik och försvar lett från Bryssel

Bryssel är huvudort för EU och kontoren ligger på Rue de la loi i centrala staden.

Europeiska Unionen (EU)
EU (Europeiska Unionen) samt Europeiska kommissionen och Europaparlamentet (tillsammans med Strasbourg i Frankrike)

Innan EU fanns
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildades den 18 april 1951. Där skapade Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland en gemensam marknad för kol och stål, som syftade till att få slut på krigen i Europa.

Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) var en samarbetsorganisation mellan samma sex länder i västra Europa. Den bildades 1 januari 1958 och upplöstes i samband med att fördraget om EU trädde i kraft den 1 november 1993.

EEG ersattes då av Europeiska Gemenskapen (EG), som var en internationell organisation och en juridisk person och utgjorde en del av Europeiska unionens första pelare. Nämligen den som berörde bland annat ekonomi-, social- och miljöpolitik. Den blev den juridiska efterträdaren till EEG och när EKSG upplöstes den 23 juli 2002 även till den.

EG:s kärna bestod av den inre marknaden, som inkluderade fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Den 1 december 2009 upplöstes Europeiska Gemenskapen och Europeiska Unionen ersatte pelarstrukturen med en enhetlig struktur med en enda juridisk person.

Idag består EU av 28 europeiska demokratier. I bokstavsordning är de: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien (planerar dock att utträda den 29 mars 2019, en process som kallas Brexit), Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Det är det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen.

Unionens övergripande mål är att främja freden, unionens värden (såsom frihet, demokrati och jämlikhet och folkens välfärd).

Sverige är med sedan 1 januari 1995, efter att man i november 1994 röstade ja till medlemskap. Exempel på länder som inte är med är våra närmaste grannar Norge och det märks i affärs- och resebranscherna.

Införandet av Euron ägde rum den 1 januari 1999 i Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike och innebar påbörjandet av den tredje etappen av Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) och slutet på en lång process som hade påbörjats 1970 med syfte att skapa den.

I början fanns Euron bara i siffror, kontanter infördes inte förrän den 1 januari 2002 och jag vet att mina belgiska vänner kommenterade att de fick många flera mynt än med sin gamla valuta belgiska franc.

Införandet av Euron har sedan dess även skett i Grekland (2001), Slovenien (2007), Cypern och Malta (2008), Slovakien (2009), Estland (2011), Lettland (2014) och Litauen (2015) vid början av respektive år.

Tillägg till tidningens stycke om Mini-Europa. Förutom de länder som nämns ingick även dessa i EU 1989: Bulgarien, Estland, Finland, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern

Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen)
Nato grundades också i Belgien och har sitt huvudkontor i Bryssel, i området Haren-Zuid mellan centrum och flygplatsen.

Nato är en militär allians som upprättades genom Nordatlantiska fördraget, som trädde i kraft den 24 augusti 1949. Själva fördragsorganisationen, som bildades 1951, utgör ett system med kollektivt försvar där dess medlemsstater är överens om att försvara varandra mot yttre angrepp.

En av de som jobbar där är Norges före detta statsminister Jens Stoltenberg, som den 1 oktober 2014 tillträdde ämbetet som generalsekreterare.

TEXT: Stina Palm
KÄLLA: Wikipedia, eu.riksdagen.se

 

Gravitation

Det var Isaac Newton som på 1600 talet kom på att det var samma kraft som drog ner äpplet till marken och som höll månen kvar i bana runt jorden. Han förklarade månens rotation runt jorden så här: Om man skjuter en kanonkula kommer kulan att röra sig i en parabel formad bana innan den når marken. Om man skjuter iväg kulan tillräckligt fort kommer jordens krökning göra att kulan inte hinner ramla ner på marken utan den fortsätter att rusa runt jorden i all evighet.

Hur man mäter jorden och himlakroppars massa: Jorden har ingen tyngd för att den rör sig i ett fritt fall runt solen

Med hjälp av gravitationslagen: tyngdaccelerationen=Gravitationskonstanten*jordensmassa/(jordradien i kvadrat) kan man beräkna jordens massa. Först bestämer man gravitationskonstanten det gör man genom att mäta kraften mellan två kända massor. Tyngdaccelerationen får man genom att mäta hur snabbt saker och ting faller. Jordradien mäter man genom att mäta sträckan mellan där solen står som högst på himmelen till en plats längre söderut, vid samma tidpunkt mäta vinkeln som solen står iförhållande till marken och sedan med geometri räkna ut jordradien. Då kan man använda formeln:

Jordensmassa=Tyngdaccelerationen*(Jordradien i kvadrat)/Gravitationskonstanten.

Flykthastigheten: Den minsta hastighet som en rymdraket måste ha för att komma ut i rymden och frigöra sig från jordens gravitationsfält är 11km/s=(2GM/R)^¨(1/2). Om en döende stjärna med tillräckligt stor massa dras ihop kan stjärnans gravitationsfält bli så stort att flykthastigheten blir större än ljushastigheten, Stjärnan blir då ett svart hål. När ljus inte kan ta sig ut kan inte heller något annat göra det. Att ingenting kan lämna det svarta hålet beror på att tiden står stilla vid det.

Gravitationell Rödförskjutning

Enligt relativitetsteorin kan massa omvandlas till strålningsenergi och strålningsenergi till massa. Eftersom ljuset bär med sig massa måste det påverkas av gravitationen. Tänk dig en ljusstråle som strålar ut från en stjärna, den kommer att förlora energi eftersom ljuset är tungt. När ljusets energi blir lägre får ljuset lägre frekvens, antalet svängningar per sekund. Frekvensen hos ljuset är högre nära stjärnan och lägre längre ut i rymden från stjärnan. Att frekvensen hos ljuset ändras har också att göra med att tiden går saktare närmare den massiva stjärnan.

Enligt Albert Einstein känns gravitation och acceleration likadant. Tänk dig att du står i ett accelererande rymdskepp långt ut i rymden, du kommer att tryckas mot golvet som om du stod på en planet med ett gravitationsfält. Ljuset kommer också att påverkas på samma sätt som i ett gravitationsfält inne i den accelererande rymdraketen.

Eftersom tyngdaccelerationen är samma för alla, (allt faller med samma acceleration) kommer två föremål som släps samtidigt att falla till marken samtidigt. En person som faller kommer därför inte att känna någon gravitationskraft, eftersom alla föremål runtomkring honom faller lika snabbt och därför tycks stå still iförhållande till honom. Att falla fritt är därför samma sak som att vara tyngdlös. Den fallande personen ser marken accelerera mot honom. Gravitation är därför inte något bara för enskilda föremål utan för hela rummet som omger massorna.

Varför ett fallande föremål ökar sin hastighet: En massa högt över marken har högre energi än en massa nära marken på grund av att tiden går snabbare längre upp. Där tiden går snabbare där är ljusets frekvens högre och därmed massans energi. Massans energi måste därför omvandlas till rörelseenergi när den rör sig längre ner.

Ronny Östman

Trådlös ström

Teslatransformator, bild från Wikipedia

Det första experimentet för överföring av trådlös ström var med hjälp av två antenner som var i resonans med varandra. Detta experiment inspirerade Nikola tesla till att bygga en tesla transformator. En tesla transformator fungerar enligt samma princip som en krets med två antenner. Tesla transformatorn består av två elektriska spolar utan järnkärna. Primärspolen är ihopkopplad med en kondensator och bildar en svängningskrets. Primärspolen och kondensatorn är kopplade till ett högspänningsaggregat och ett gnistgap. När kondensatorn har laddats upp sker en urladdning till spolen via gnistgapet. När kondensatorn är urladdad bryter magnetfältet i primärspolen ihop och det uppstår en spänning med motsatt potential som åter laddar kondensatorn. Det uppstår en elektrisk svängning i primärspolen som skapar ett elektromagnetiskt fält som går till sekundärspolen som också den är en svängningskrets med samma egenfrekvens som primärspolen. Det induceras en hög högfrekvent växelspänning i sekundärspolen på grund av det elektromagnetiska fältet från primärspolen och sekundärspolens höga varvtal.

Enligt samma princip fungerar också den moderna överföringen av trådlös ström. Där har man också två spolar med samma egenfrekvens. Man kan med elektroniska generatorer och transistorer sluta och bryta strömmen till sändarspolens svängningskrets i takt med dess frekvens och därmed överföra ström till den. Ett sådant drivsteg fungerar enligt samma princip som en DC till AC omvandlare fast med mycket högre frekvens.

Mellan sändare spolen och motagare spolen kan man placera ett metamaterial som förlänger räckvidden.

Ronny Östman

 

Gävlebocken överlevde nyår 2017/2018

Man kan konstatera att gävlebocken (eller ja, båda bockarna) överlevde nyåret 2017/2018. Den här bilden är från dagen innan nyårsafton. Igår, 2/1, plockades den stora ner. Den mindre, som byggs av gymnasieelever, finns det inget officiellt uttalande kring och när den tas ner vet jag därför tyvärr inte.

UPPDATERING:  Natten till Tjugondag Knut sattes lillbockens ben i brand

Stina Palm

Atomen

All materia består av atomer. Den förste som kom på tanken att allt består av atomer var greken Demokritos. Han tänkte sig att en sten kunde dela upp sig i allt mindre beståndsdelar tills det inte gick att dela upp den i mindre partiklar: atomer. Ordet atom betyder odelbar.

Man tänkte sig att atomerna fastnade i varandra som magneter.

På 1700 talet gjorde man experiment som tydde på att det fanns atomer. Man fann att materia reagerade kemiskt med varandra i vissa viktproportioner. T.ex. så reagerade vid samma tryck och temperatur en liter vätgas med en halv liter syrgas till en liter vattenånga om temperatur och tryck är detsamma så innehåller samma volym gas samma antal partiklar.

Det var Albert Einstein som såg beviset på att det fanns atomer. Pollen korn i vatten uppvisar en slumpartad rörelse. Det är atomernas rörelse i vattnet som puttar till pollen kornen.

Det går inte att se atomerna i ett vanligt ljusmikroskop på grund av att ljusets våglängd är mycket större än själva atomen däremot ett elektronmikroskop med mycket kortare våglängd.

Den enklaste atomen är väteatomen. Den består av en positivt laddad atomkärna en proton och en negativt laddad elektron som roterar runt atomkärnan och bildar ett skal. Protonen och elektronen dras till varandra på grund av deras laddning. Varför elektronen och protonen inte fastnar vid varandra och kollapsar till en punkt beror på att: Elektronen som rusar runt atomkärnan dras utåt på grund av centrifugalkraften. Det beror också på att elektronen är en materievåg. Ett varv runt atomkärnan ska vara längden av en eller flera våglängder. Om vågens omkrets inte är det så kommer vågen igenom interferens att släckas ut elektronen upphör att existera. Materievågens frekvens beror av elektronens hastighet på grund av det kan elektronen bara kretsa vissa bestämda banor. När elektronen hoppar mellan vissa banor ändras atomens energi. Elektronen kan ta emot energi från strålning flyttas till en annan bana längre ut och hoppa till en annan bana med lägre energi och stråla ut ljus med lägre energi.

Om en atompartikel t.ex. en elektron stängs in i ett litet område kommer elektronens materievåg att bilda en stående våg. Där vågen gör störst utslag där finns det störst sannolikhet att elektronen befinner sig. Eftersom elektronens hastighet beror av våglängden kommer elektronens hastighet att vara större ju mindre område som elektronen är bunden till. Elektronen kan aldrig stå still. Elektronen kan därför inte finnas inuti atomkärnan eftersom den elektriska kraften mellan protonen och elektronen är för liten.

Ronny Östman

 

Hur radiovågor alstras

Radiovågor

Radiovågor. Bild hämtad på Pixabay.

 

 

 

 

 

 

 

Radiovågor alstras när elektriskt laddade partiklar t.ex. elektroner från atomer accelereras till höga hastigheter.

Det äldsta sättet att alstra radiovågor var med hjälp av ett batteri, en Gnistinduktor, ett gnistgap och en antenn. Gnistinduktorn är en typ av transformator den består av två spolar på en järnkärna. När strömmen bryts igenom primärspolen på gnistinduktorn så uppstår en hög spänning på sekundärspolen. Den strömmen leds till ett gnistgap som sitter på två antenntrådar. Varje gång en gnista uppstår på gnistgapet i antennen sker en svängning av elektriska laddningar i antennen trådarna. Det uppstår ett varierande elektriskt fält på grund av den elektriska laddningen och ett varierande magnetfält på grund av strömmen i antennen. Ett varierande elektriskt fält alstrar ett varierande magnetfält på ett annat ställe som alstrar ett varierande elektriskt fält på annat ställe.

När elektronröret uppfanns kunde man bygga elektroniska oscillatorer som avger radiovågor. En elektronisk sändare består av en oscillator som alstrar svängningar. Den består av en svängningskrets en kondensator och en spole.

Några naturliga radiovågsalstrare:
Åskblixten är en elektrisk urladdning som avger radiovågor dessa radiovågor kan man ta emot med en mellanvågs antenn. En mellanvågs antenn består av en spole med en ferrit järnkärna och en kondensator. Radivågen inducerar genom induktion en högfrekvent växelspänning i antenn spolen.

I rymden finns det neutronstjärnor som alstrar radiovågor som likt en fyr roterar och skickar ut radiovågor åt olika håll.

Kosmiska bakrundstrålningen. Är radiovågor i mikrovågsområdet som täcker varje vrå i hela universum. Dessa vågor blev till i universums begynnelse big bang. Dessa elektromagnetiska vågor var i början väldigt mycket högfrekventa och hade väldigt hög energi men medan rymden expanderade så drogs vågorna ut till mycket lägre frekvens. Genom att studera variationen i den kosmiska bakgrundsstrålningen kan man få en uppfattning av fördelningen av materia i det tidiga universum.

I rymden finns det väteatomer. Väteatomerna består av en positivt laddad proton och en negativt laddad elektron. Både protonen och elektronen har ett spinn båda roterar runt sig själva. En elektrisk laddad partikel som roterar runt sig själv alstrar ett magnetfält. Både protonen och elektronen som har spinn uppför sig därför som små magneter.
Om protonen och elektronen spinner åt samma håll så har väteatomen högre energi än om de roterar åt samma. Övergången mellan dessa tillstånd avger väteatomen radiovågor.

Ronny Östman

MINA TANKAR OM ISHOCKEY

Jag gillar och kan mycket om ishockey, men är inte bra på att spela hockey, endast i Tv-spelens värld är jag bra på ishockey.

NHL är en av dom sporter i USA som drar mest publik.

Montreal Canadiens har vunnit flest Stanley Cup titlar, 24 st. Senaste titeln kom säsonger 1992-93.

Färjestad BK, Timrå IK och New York Rangers är mina favoritishockeylag.

NHL brukar kallas världens bästa hockeyliga, vinnarna av NHL-slutspelet tilldelas Stanley Cup.

38 svenskar har fått lyfta Stanley Cup.

Wayne Gretzky, Mario Lemieux, Gordie Howe och Bobby Orr brukas slåss om att kallas den bästa hockeyspelaren genom tiderna.

Wayne Gretzky har flest NHL rekord av alla, 58 st.

Årets säsong av NHL vanns av Pittsburgh Pingvins, som försvarade sin titel från förra året.

Ishockeyspelaren och legendaren Wayne” The Great One” Gretzky innehar många mål-, assist- och poängrekord i NHL.

Ishockeyspelaren Gordie ”Mr Hockey” Howe har NHL rekordet flest spelade matcher, 1767 stycken.

Börje Salming var den första svensk att väljas in i Hockey Hall Of Fame.

Börje Salming, Nicklas Lidström, Mats Sundin och Peter” Foppa” Forsberg är några av alla svenskar som blivit invalda i Hockey Hall Of Fame.

Många av dom rekord som Wayne Gretzky satte går inte att slå.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skrivet av C. Jansson

Gula Villans Helsingforsresa

Hej Läsare!

Café Gula Villan, som är en Daglig verksamhet i Härnösand, åkte på en härlig resa i augusti detta år. Turen gick med buss ner till Stockholm och vidare med båt till Helsingfors. Vi var borta totalt tre dagar och hade jättekul hela tiden.

Här kan ni kika på en del av alla foton som togs.

Fotograf: Malin Stenberg